Bara en i mängden..

Kände idag när jag vaknade att jag är mogen att berätta något som endast ett fåtal vet. Har sett detta som ett personligt misslyckande, men nu inser jag att det inte är mitt fel utan samhällets. Efter att jag tog min examen och blev sjukskriven har det varit problem om vem som ska stå för inkomstförlusten/ersättning. Försäkringskassan anser att jag inte ska ha någon sjukpenning eftersom jag inte är berättigad A-kassa, vilket betyder att jag inte har någon inkomst att grunda ersättningen på. De hänvisade sedan vidare till socialen eller försäkringsbolaget. Ringde till försäkringsbolaget som väntar på försäkringskassans beslut innan de kan utreda inkomstförlust. Efter det tog jag kontakt med socialen för att få hjälp med hyran osv men de sa att så länge jag inte var helt barskrapad kunde inte de hjälpa mig, men att jag var välkommen tillbaks då situationen uppstod. All väntan på att osäkra beslut ska fattas har lett till att i slutändan att det är jag som individ som hamnar i kläm. Följden av detta är att jag har fått säga upp min lägenhet och allt därtill och flytta hem till mina föräldrar. Detta är något jag hoppas att någon annan aldrig får uppleva för det är hemskt att plocka ner sitt liv i flyttlådor och inte veta när man får plocka upp sina saker igen. Som tur är har jag fantastiska föräldrar och ett bra socialt nät, vilket gör att jag får stort stöd i allt detta kaos. Det jag tänker på är de som inte har det stödet vad händer med dem? Hamnar de på gatan? Tyvärr läser man i tidningen nästan varje dag om fler människor som är sjukskrivna som har problem med att få någon inkomst. Förstår inte, tyvärr är det kanske så att vissa utnyttjar systemet men vi är väldigt många som inte gör det och har hamnat i en situation helt ofrivilligt pga någon annan. Det är hemskt att säga att man inte är unik i den här situationen utan bara en i mängden...

Jag hoppas att allt löser sig tillslut... Detta tog mod för mig att skriva, eftersom det har känts som det är jag som har gjort något fel. Felet som jag har gjort är att jag har råkar ut för en olycka och blivit skadad, vilket har lett till att jag inte är arbetsför.. Men men nu ska jag bara städa och packa ner mitt gamla liv och börja om på ett nytt bättre som hela tiden går framåt!

Idag ska jag äta lunch med två goda vänner, har gjort jordgubbskräm med en hand till deras ära. Fungerade faktiskt rätt bra, det är ju bara vatten, jordgubbar, potatismjöl och en visp som behövs så det är ju inte så avancerat! Det är även dax att idag ta bort Nellys stygn efter kastreringen, vi får väl se om jag och mamma lyckas ikväll!! Ha det bra så länge!

Toddelooo!