söndag 31 maj 2009

Underbara mamma!

Idag är mammornas dag och därför vill jag tillägna detta inlägget till min kära mamma!

Tack mamma för att du alltid lyssnar!
Tack mamma för att du alltid finns där!
Tack mamma för att du kan läsa av hur jag mår utan att behöva tala om det!
Tack mamma för att du fixar och donar med det som jag inte alltid orkar med!
Tack mamma för att du är så snäll!
Tack mamma för att du förstår!
Tack mamma för allt ditt engagemang!

Tack för att du är alldeles underbar!

lördag 30 maj 2009

Kusin Elins bal!

Igår var vi och tittade på kusin Elin när hon skulle på bal! Vilken prinsessa hon blev i sin balklänning och fina håruppsättning!



Ha en underbar pingstafton!

torsdag 28 maj 2009

Rabarber gjutning!

Förra sommaren när min mormor och min morbrors frus mamma fyllde år fick de i present att vi skulle gjuta rabarber löv! Då var dock rabarber bladen överblommande så vi fick vänta tills nu att genomföra presenten. Trodde att det skulle vara jätte svårt, men det var faktiskt rätt lätt och det bästa av allt det gick att göra med en hand med enbart lite assistans. Först valde man ett fint blad som man ville skulle vara själva mallen. För att det skulle bli som en skål i betongen la man en hög sand under själva bladet. Över högen la man bladet och sedan började man att lägga finkornig betong över det efter hur det var format. När man hade täckt hela bladet med ett relativt tjockt lager betong väntade man 15 minuter för att se om betongen gled utanför bladet. Efter 15 minuter signerade du bladet och sedan skulle det torka i tre dygn. Under varje dygn skulle det sprejas med vatten tre gånger för att betongen inte skulle torka för snabbt och spricka. Så bladen ska hämtas på lördag, så då får vi se hur resultatet blir. Jag gjorde ett blad och en sköldpadda i en sandform. Det var tillräckligt för mig, var helt slut i armen sen.

På handträningen under dagen provade vi något nytt, vilket var att måla med vattenfärger på ett papper på ett staffli. Var faktiskt riktigt roligt, men tröttsamt för den lilla armen. Så nu har vi bestämt att vi ska handträna vid bordet med plupparna en gång i veckan och måla en gång. Alltid roligt med lite variation, man tröttnar ju när man gör samma sak hela tiden.

Nej, nu ska jag vila handen lite till efter gårdagen!!
Massor med kramar

onsdag 27 maj 2009

Lilla Nelly!

Här kommer några nya bilder på Nelsan!!

tisdag 26 maj 2009

Alzaheimers light!!!

Idag har det varit smärthanteringskurs gång fem, vi hade lite bortfall i gruppen idag vilket var synd. Känns som man tappar så mycket om man missar en gång, får hålla tummarna att jag orkar med till the bitter end! Dagens innehåll var stress och andnings föreläsningar och övningar till det, Vi fick bland annat gå runt på en innegård och testa att andas samtidigt som vi gick och tex drog in magen, spände axlarna eller bet ihop med tänderna för att se hur andningen påverkades. Har även tejpats om idag, nu har jag en kombination av tre olika tejpningar för att se om detta ger det bästa stödet. Ett bevis på att det har hjälpt är att min axel har åkt ner på vänster sida, den gick jag och spände hela tiden för att kompensera för min höger sida.

Måste berätta vad som hände idag, snacka om att det verkligen kan bli missförstånd. Sedan olyckan har inte mitt minne varit det bästa och jag glömmer saker om jag inte skriver ner det vi bestämmer. Likaså har jag svårt att bearbeta när flera pratar i en grupp samtidigt, min hjärna hinner inte ta in det som sägs och samtidigt ska man formulera ett svar till motfrågan. Igår badade jag samtidigt som en kurskompis och vi bestämde att vi skulle träffas utanför tio minuter innan kursen började. Men tror ni inte att min hjärna hade förträngt det så jag promenerade in precis som vanligt till receptionen och skulle anmäla mig, där var det något tjabb om någon remiss vilket orsakade rätt lång kö. När jag vänder mig ser jag att kurskompisen kommer och ställer mig i kö och jag hälsar lite försynt i med att jag hade fokus på vad som hände framme i kön. Hade fortfarande ingen aning om att jag hade missat tiden, sen när jag var anmäld traskar jag iväg för att sätta in min mat i kylen innan vi börjar. När vi väl har satt oss vid bordet på kursen, frågar hon mig om hon hade gjort något? Jag blev helt ställd och fattade fortfarande inte vad jag hade gjort, sa att jag inte riktigt förstod vad hon menade. Då berättade hon om vad vi hade bestämt, snacka om att skämmas och samtidigt blev jag rädd att jag inte kom ihåg något som jag själv hade bestämt. Bad om ursäkt och förklarade mig.. Vill ändå be dej om ursäkt tjejen en gång till och hoppas att du förstår, som sagt mitt minne sviker ibland!

Kramar från en som har alzaheimers light..

måndag 25 maj 2009

Låååång dag på sjukhuset!

Idag har det varit full fart efter helgen, som förhållandes vis har varit väldigt lugn.. Nattens sömn har väl inte varit den bästa heller, först ringde Ida vid tolv tiden från flygplatsen i Köpenhamn att de skulle bege sig hemåt med taxin. Sen somnade jag igen och vaknade lagom till när Ida kom hem klockan halv tre. Sen somnade jag igen och vaknade vid kvart i sju att jag hade ont i min lilla nacke. Kände att det inte var lönt att försöka somna igen när jag ändå snart skulle upp. Gick upp och började att göra mig i ordning det tar sin tid när man ska iväg. Blir fortfarande fascinerad och irriterad att så banala saker tar så långt tid och så mycket kraft. Efter frukosten började jag promenaden mot sjukhuset. Skulle till kuratorn vid tio och vi gick igenom överklagan till försäkringskassan och blanketten jag skulle fylla i till aktivitetsersättning. Efter det haffade jag sjuksköterskan för att diskutera Lyrican, jag har ju varit så yr sedan jag höjde på försök två. Vi kom överens att jag skulle prova höja till 125 mg på kvällen och sänka till 75 mg på morgonen, sen skulle hon höra med läkaren när hon kom tillbaks från semestern. I med att jag skulle tillbaks till sjukhuset på eftermiddag traskade jag hem till min morbros hus och hans familj och åt lunch med min kusin. Eller rättare sagt han åt lunch och jag åt middag:D Sen gick jag tillbaks och badade, vilket var en riktig liten gruppträff i med att vi var några stycken från smärthanteringskursen som hade samma tid. På eftermiddagen hade jag och arbetsterapeuten bokat in två timmar bara för att vi både skulle hinna med att handträna och att åka iväg och prova en arbetsstol till köket. Har hemma stolen på prov nu i veckan för att se hur det fungerar, men jag ska i så fall ha en annan sits och ett annat magstöd. Ska ta en bild på den i veckan! Hoppas detta funkar för jag hade verkligen behövt att avlasta min kropp i de lägena, som till exempel köket, sminkning, när jag borstade håret med mera. Efter allt detta somnade jag gott ute på en madrass och med min avlastningskudde på gräsmattan.

Fick ändrad tid till handträningen på fredag så jag får lite med space för att titta på Elins balkläning. Jag hoppas hoppas att mina astma värden är bättre på fredag också, hade behövt lite positiv medgång just nu!

Blir jätte glad när ni skriver en liten kråka! Massor med kramar

söndag 24 maj 2009

Medicinens baksida..

I två månader ungefär har jag trappat upp en medicin som heter Lyrica och som ska hjälpa mot nervsmärta. Tanken var att den tillslut skulle ersätta mitt Norspan plåster. Det har gått biverkningsfritt tills att jag ökade till 100 mg på morgonen och inte enbart kvällen, då blev jag helt plötsligt otroligt yr hela tiden. Läkaren sa då att jag skulle trappa ner till 75 mg morgon och kväll och att vi sedan skulle göra ett nytt försök. Det nya försöket började i torsdags morse, vilket har lett till att jag varje dag har blivit yrare och yrare. Känns som det blir värre ju fler dagar som går, att jag inte gör mig av med tillräckligt med medicin. Så idag har min dag gått åt till att sova och bara ligga i soffan och titta på tv förutom en promenad med pappa. Har mått riktigt kasst. Mina astma värden ska testas denna veckan så man försöker ju hålla i gång så gott det går. Jag får väl höra med dom på rehab hur vi ska göra, det gick ju inte bättre detta försöket precis. Det finns ju liknande medicin så jag får väl prova det istället. Lite tråkigt bara för jag känner att myrkrypningarna i min arm minskar när jag är på 100 mg, därför känns det extra surt att jag inte orkar att stå ut med detta. En positiv grej är i allafall att Ida kommer hem i natt från Grekland, måste säga att det har känts lite tomt.

Veckoschema
Måndag: Kuratorn, bad + balansträning och arbetsterapeuten (vi ska prova en stol till köket).
Tisdag: Smärtkursen
Onsdag: Ledig
Torsdag:Smärtkursen
Fredag: Bad + balansträning, arbetsterapeuten och astmasköterskan + titta på Elin i balkläning.
Lördag:
Söndag: Match IFK Karlshamns damlag.

Tack för att ni finns!

lördag 23 maj 2009

Mormor och morfar!

Idag kommer mormor och morfar hem till oss. Vi ska bara ha det mysigt och spela wii jag och morfar, äta middag och bara umgås. Jag älskar min mormor och morfar för de har alltid ställt upp för oss oavsett vad det har varit. De finns här både när man är glad och när man är ledsen, vilket visar att de bryr sig om alla oss barnbarn otroligt mycket. Många i min ålder har inte så bra relation med sina morföräldrar, men för oss har det alltid varit naturligt att umgås med den äldre generationen i vår släkt. De är som en väldigt nära vän och som betyder otroligt mycket för mig! Älskar er!

fredag 22 maj 2009

Dessa kuddar..

I morse vaknade jag upp med en rejäl huvudvärk, ville bara krypa ner under täcket igen och bara få ligga där tills jag ville gå upp. Men det stod ju bad klockan tio på schemat och balansträning innan dess, så det var ju bara att ta sig i hornen och gå upp. Som tur väl har ju pappa varit hemma denna veckan så han skjutsade mig så att jag slapp gå. Väl i bassängen var det jätte skönt precis som det brukar vara och jag var glad för att jag steg upp från sängen. Efter träningen gick jag inom en affär och köpte blommor och lite godis till en nära vän till mig som har det riktigt jobbigt just nu.. Ville gå upp om och ge henne en kram och visa att jag finns här om det är något, det vet du gumman! Sen traskade jag hemåt och la mig i soffan och vilade mig en timme. Jag och mamma hade bestämt att vi skulle till stan i eftermiddag och det var något som jag hade sett fram emot, så därför åkte vi ner en sväng. Jag försöker lösa mina sömnbesvär eller besvär och besvär.. Jag vrider och vänder mig på nätterna, så när jag vaknar på morgonen är jag helt slut i min lilla nacke. Så i två nätter har vi pallat upp med kuddar i sidorna, så nu skulle vi ner på stan och kolla på lite kuddar. Hittade en lång kudde som räcker över hela sängen så jag slipper alla kanterna i sängen, hoppas verkligen att detta ska funka för jag har lagt mycket pengar på alla dessa jäkla kuddarna denna våren.. Önskar ibland att man bara vore normal, att allting bara funkade. Vet att det inte är så för en frisk person hela tiden, men det känns i allafall som det hade varit lite lättare.. Nu hoppas jag att detta ska bli en helt underbar natt jag har framför mig!

torsdag 21 maj 2009

Trodde det var lördag..

Ända sedan jag vaknade i morse har jag trott att det har varit lördag. Alla var hemma i huset och allt bara kändes som helg. Men det är ju bara positivt när man upptäckte att helgen inte var försvunnen ännu. Idag gjorde jag ett nytt försök att höja Lyrican till 100 mg både morgon och kväll, det tar inte många timmar på morgonen från det jag höjde tills jag är helt yr i bollen. Konstigt att det kan bli sådan markant skillnad, känns som man går i en dimma hela tiden och inte riktigt kan fokusera. Får väl ge det en chans i några dagar till, annars får jag väl byta medicin eller något blir i allafall ett besök hos läkaren då. Idag har det varit en sådan skön dag, då man inte har några tider eller krav på sig, man kan bara ligga i sin solstol och bara få vara.

Nu i helgen är det ett år sedan Disa dog, vår älskade hund. Mamma och jag plockade blommor i trädgården och körde upp till den sjön som vi begravde askan idag. Minnena bli allt suddigare och suddigare, men ändå finns det en del av mitt hjärta som fortfarande är tomt. Det var hennes plats och saknaden gör sig ofta påmind i olika situationer eller tankar. Kommer aldrig att gå att ersätta hennes plats, men som tur väl är så rymmer hjärtan många hål som är fylla av kärlek vilket gör att livet på något sätt går vidare. Det tog väldigt lång tid innan jag kunde titta på hennes bilder eller prata om henne utan att bli ledsen. Nu blir jag bara ledsen ibland när jag tänker på henne, oftast blir jag glad istället när alla minnen vi har tillsammans och den extra styrka hon ger mig när jag har det jobbigt. Vet att vi kommer träffas någon annan gång på en annan plats, men tills dess kommer hon vaka över mig och ge mig extra kraft. Kommer alltid älska dej Disa!

Vad har ni gjort idag? Massor med kramar! Tack för allt stöd ni ger av att läsa bloggen!

onsdag 20 maj 2009

Besök av advokaten!

Dagen började med att jag hade fått en tid hos min kusin Elin för en liten klippning av lugg och färga min utväxt. Idag gick det lättare att skölja ut håret än vad det gjorde hemma hos henne då vi var beredda att offra mina kläder för att få ut färgen ur håret. Dagens skämt var dock när Elin stack sig i bröstet. Hon höll på att ta ut slingor från slinghättan med en typ av virknål, helt plötsligt drar hon ut en gäng med hårstrån och virknålen vänder sig mot Elin och fastnar i huden. Jag menar verkligen fastnar, hon får lirka ut nålen ur huden och kvar blev ett stort rött märke. Tosiga kusin, men jag älskar dej ändå!

I eftermiddag hade vi bestämt möte med advokaten hemma hos oss, så han skulle köra ner från Stockholm. Jag och pappa hade fixat med lite fika innan jag klippte mig. Måste säga att jag har haft en nervös natt, även om man har pratat med en människa mycket i telefon så kan man ha bildat sig fel uppfattning. Är dock jätte nöjd med mitt val av advokat, känner ett stort förtroende för denna man. Kunnig, pålitlig, snabb med papper och dylikt, trevlig och ändå bestämd för att få pondus. Känns som en stor klump i magen verkligen försvann, nu kan jag äntligen lämna över på riktigt. Man har ju släppt taget innan, men ändå inte riktigt.. Det är ju ändå en stor del av min framtid som ligger i hans händer mot försäkringsbolaget.
Efter det promenerade jag, mamma och pappa ut till Vägga och åt middag. Det har ju varit varmt och skönt här idag!

Måste säga att jag saknar dej Ida jätte mycket! Längtar tills du kommer hem babe!
Ha en mycket trevlig kristihimmelsfärd helg!

tisdag 19 maj 2009

KMT = kropps medvetande träning

Idag var det dags för smärthanteringskurs igen, pappa skjutsade mig till sjukhuset. Han har nämligen semester denna veckan, vilket är bra eftersom Ida är i Grekland. På förmiddagen handlade om att vardagen, hur man ska planera och hur man ska spara energi i vardagen. Till nästa tisdag har vi till läxa att skriva dagbok ett helt dygn, för att det ska bli tydligt var och på vad man lägger energi på. Jag vet att jag är väldigt dålig på att vila, borde ta mer pauser och inte köra slut mig så som jag ofta gör. När jag har mina bättre dagar tror jag att jag kan hålla på som jag gjorde innan olyckan och sen slutar det med att jag blir fullständigt utmattad. Fast jag vet att jag inte borde göra så är det svårt att verkligen följa den instinkten när man tycker att man är lite bättre. De runt omkring vet också hur det och kanske säger ska du verkligen göra det och då blir man arg och irriterad för de lägger sig i. Men i slutändan har de oftast rätt, varför är det inte lättare att lyssna på hur man bör göra och sedan göra så? Efter lunchen var det dags för kmt, vilket betyder att man ska bli medveten om sin egen kropp. Idag hade vi det liggande på golvet, vilket bara det var en kamp mot smärtan att ligga så illa. Men men det måste man tydligen för att man ska kunna känna sina kroppsdelar och få kontroll. Det funkade i alla fall att man blev medveten om hur man fördelar sin belastning när man ligger, först då kan man ju göra något åt det. Efter det fick vi en liten föreläsning hur man skulle ligga när man sover ergonomiskt. Vi fick även prova en tempur madrass och råd och tips hur man kunde ha kuddar och dylikt i sängen. Så i natt ska vi prova på en kombination att palla upp runt omkring mig så jag inte far runt så mycket på natten. Har nämligen så jäkla ont varje morgon när jag vaknar, har typ gjort värsta gympapasset under natten med alla vändningar och vridningar. Jag och mamma ska försöka oss på detta ikväll i allafall..
Efter det hade jag massage, måste säga att det är perfekt för att få mig att slappna av. Får ett sånt otroligt lugn av att vara där, verkligen en magisk stund. Idag la hon till fotmassage på handmassagen, så 45 minuter höll hon på. Otroligt otroligt skönt.. Snacka om att oxytocin frisläpps (måbra hormon).. Två gånger kvar nu, hälften gjort..
Efter det blev det en promenad hemåt, vilket är riktigt skönt när man har suttit en hel dag:D


Är det någon som undrar något eller har någon fråga om vad som helst? Svarar gärna om det är något ni vill veta.. Ha en bra kväll!

måndag 18 maj 2009

Handträning!

Fortfarande sleten efter förra veckans bravader, men men snart ska jag väl vara tillbaka på halvfart igen. I morse var jag på handträning hos arbetsterapeuten igen, vi hade lite mer variation på övningarna idag, vilket jag tror gynnade mig med lite pauser. Vi kom i allafall fram till att jag hade blivit lite mer fingerfärdig med min vänster hand efter all träning. Nu ska vi ju utöka den till två gånger i veckan för att se om höger hand med tar fart igen. Vi bestämde tid för att prova ut min stol/pall som jag ska ha i köket för att det ska bli lättare för mig och för att jag inte ska få så ont i nacken. Ibland är det nackdel att vara lång för då får man hela tiden stå böjd med nacken för att titta neråt. Det gynnar inte ska jag bara säga när man har en wiplashskada.. Efter det var jag och badade, vilket är väldigt skönt ska jag bara säga. Börjar dock träna på mitt träningschema, man har ju haft det några gånger. Tänkte jag skulle höra om vi kunde göra ett nytt någon dag imorgon när jag ska tejpas om. Fick nya tider med till badet, ska bada till den 26/6. Så det är ett tag tid med hård träning, det är det enda som fungerar i träningsväg för mig just nu iallafall. Efter det var det balansträning, vilket jag måste säga att där jag också tycker att det går bättre med fötterna på brädan nu. Det är nog som de säger övning ger färdighet.
Eftermiddagen gick åt till återhämtning med film, solning och middag.

Veckoschema!
Måndag: Handträning, bad och balansträning.
Tisdag: Smärthanteringskurs och massage.
Onsdag: Klipp och träff med advokaten.
Torsdag: Helgdag!
Fredag: Balansträning och bad.

P tänk inte på att du inte orkade ringa tillbaks, förstår hur det är att inte orka och även att ha huvudvärk. Oroa dej inte och ring när du känner att du orkar, vill och kan. Jag finns här för dej i allafall ska du veta!
Ha en jätte bra kväll! Kramar

söndag 17 maj 2009

Pappersarbete!

Idag har det varit en riktig fixardag för mamma och mig. Först såg vi till att Ida kom iväg och gav en stor avskedskram. Hon ska nämligen åka med familjen hon jobbar hos som personlig assistent till Grekland en vecka och jobba där. Snacka om lyx på jobbet, men det är hon väl värd!! Jag och Nelly kommer dock sakna henne otroligt mycket hela veckan, men men så är livet! Förra veckan bestämde vi på rehab att vi skulle försöka få mitt ärende omprävat hos försäkringskassan och även söka efter aktivitetsersättning, till följd av det beslutet har det blivit lite mer pappersjobb för mig. Har inte orkat ta tag i det eftersom det har varit fullt med aktiviteter förra veckan och sen när man äntligen fick vara ledig, var man som en slö sil. Mamma hade lovat att hjälpa mig idag för att få allting i ordning inför veckan. I veckan kommer nämligen min advokat på besök hemma hos mig också, så då vill man ju ha alla papper i god ordning. Så idag har vi letat fram alla mina anställningsbevis från det att jag var 16 tills nu, de ska verkligen inte säga att man har legat på latsidan. Sedan skrev vi allt i kronologisk ordning, för att få allting på rätt plats. Efter det ringde jag till försäkringskassan för att få reda på vilket nummer blanketten som jag skulle fylla i till aktivitetsersättningen hade, sen var det bara att fylla i den. Efter det har jag letat upp en klasslista som advokaten önskade för att kunna ringa till några i min klass och kolla om de har fått jobb, för att fastställa att jag skulle fått jobb. Mitt i allt detta har vi hälsat på farmor som ligger på sjukhuset, eftersom hennes pacemaker inte går riktigt som den ska. Så nu sitter vi här i soffan helt utmattade igen och ska snart titta på en film.


Vad tyckte ni om mina bilder? Vad har ni gjort idag? Är så glad för alla små kommentarer!! Massor med kramar

lördag 16 maj 2009

Modell bilder!!

Modell för en dag!

Igår var jag, syrran och två vänner till oss på roadtrip till malmö. Jag hade fått ett erbjudande att få bli modell för en dag och fick ta med mig några vänner. Studion låg i turning torso, vilket bara det var en upplevelse att få komma in i. När vi kom upp till studion blev vi först anmälda och sedan fick vi make up och hårstyling två och två. Efter det blev vi fotograferade av en fotograf och fick testa på att stå i olika poser. Alla vi trodde nog att det skulle bli det läskigaste delen, men faktum var att det var den roligaste. Här kommer lite bilder tagna av oss själva sen lovar jag att lägga in mina "modell" bilder i ett annat inlägg!



Turning torso och en närbild på entren.


Jag och Josse innan vi ska gå in!


Elin!

Elin och Josse!

Min älskade syster!

Jag när vi är påväg hem!
Josse har bytt med Ida bakom ratten! Är djupt imponerad av min kära syster som var skit duktig på att köra inne i centrala malmö igår, med tre kacklande hönor i bilen!

torsdag 14 maj 2009

Taktil massage!

Idag har det varit fullt upp som vanligt med rehab, först stod taktil massage på schemat. TM var faktiskt riktigt behagligt och en känsla av sömnighet infann sig efteråt. Hon gjorde på bägge händerna och armarna och det var skönt på den armen jag kände något med och den andra hängde med i massagen genom att titta. Efter det var det dags för smärthanteringskursen gång 3, idag handlade om smärtans konsekvenser, avspänning och sömn. Mycket av ens beteende får sig en förklaring när de berättar och då blir det lättare att hantera det. Teamet hade även kommit fram till att det hade varit bra med fler handträningstider för att få igång den andra handen, var även på läkarbesök och hon sa att det var kombinationen av olika behandlingar som kan göra att jag kanske får upp funktionen i min höger hand/arm. Trodde att det är någon typ av blockering i nervsystemet pga smärtan. Vill även meddela att P och A hade rätt angående bettspecialisten och hon har skickat en remiss nu för en bedömning. Vi har även påbörjat en kamp mot försäkringskassan igen och ska försöka få mitt fall omprövat eller söka en annan typ av ersättning. Mycket på gång just nu, vilket är både tröttsamt och roligt!!

Sov gott! Pussar

onsdag 13 maj 2009

Underbara familj!

Allt känns bättre igen idag och man har fått nya krafter! Vill inte att detta ska överskugga min systers inlägg idag, för det är det som är det viktiga! Vill ändå säga tack Ida, mamma och pappa för att ni orkar med mig när jag har mina dåliga dagar och även annars med!! Älskar er så otroligt mycket! Det är självklart många fler som också betyder otroligt mycket, men idag vill jag enbart tillägna mitt inlägg till min familj! Kyssar till er alla tre!

Nu gör jag det igen.
Blogggästar i min systers blogg,kanske var det mitt föra inlägg som gjorde att jag fick förfrågan igen?
Japp,så var det.
Skönt tycker jag. En chans att skriva av sig,och en chans för er som vill lyssna.

Igår var det en sån där dag,
en vecka som ger ut ett tufft besked för tessan.
kan det verkligen vara rättvist att man ska behöva förberedda sig en gång i veckan på att få ett tråkigt samtal eller brev och som gör, som tessan beskrev i sitt förra inlägg - att man inte orkar kämpa?
Orättvist, och jag beundrar min syster som orkar ta sig upp varje gång,
och hon kommer göra det om och om igen.
Vi vet alla att hon är stark.

Svårt att vara familj ibland - en mamma,en pappa,en lillasyster som bara begär en sak.
Att alla ska må bra.Att du ska må bra. allt blir inte som innan,men det kan bli bättre.
Men vad kan vi göra? Ingenting,ständigt frågar vi tessan varje dag hur det går på rehab.
Vi vill höra något. gick det bra idag, känner du någon skillnad. Ingenting...
Alla bearbetar vi detta olika i familjen,men vår öppenhet gör att vi går igenom det tillsammans.
Vi är ett.
Viktigt,mycket viktigt.

Men vet ni?
Ibland, bara ibland kan jag sakna min syster.
Känns hårt. Men det är skillnad på att leva i en frisk kropp än en kropp med ständig värk och ett psyke som inte är på topp.
Jag ser det. Jag ser det på henne. Det märks.
Mycket vi gjorde innan som är svårt nu.
vill ibland att tessan ska orka allt. Vara impulsiv och komma på saker, göra allt på helfart inte halvfart. Det var min syster, så jäkla mycket energi och driven.
Varför ska smärtan dra ner dig.
Bara vissa,vissa dar vill jag ha tillbaks den "gamla systern"
Tror dina närmsta vänner förstår hur jag menar. Dem som såg dig då och ser dig nu. Dem märker.
Men trots detta kan man inte älska sin syster mindre för det.
Nej,aldrig.
Bäst. Bäst är hon.
Och tack,tack,tack för att du är stark och envis.
Jobbigt när man var yngre. envis till tusen, men nu älskar jag den egenskapen hos dig och beundrar den varje dag. Den är dödsviktig.

Lika dödsviktiga som alla vänner till min syster. Förstår mer och mer tyngden av hur viktiga ni är för henne. Det märks.

På fredag ska jag,tessan och 2 vänner till oss på roadtrip. Kan bli hur bra som helst. Vi behöver detta, synd bara att tessan behöver förberedda sin kropp på en hel dag. Men jag ska se henne ha kul, smyg titta när hon skrattar och lever ut,japp det ska jag göra.
Det är min syster det. Som ler åt livet.

Nu måste jag kila. Detta var mina ord och till er som vill lyssna.
Vore ju helt sjukt om detta inlägget med skulle gå hem och jag skulle få förfrågan en tredje gång?


/Ida

tisdag 12 maj 2009

Tycka synd om mig själv dag!

I natt har min hjärna bearbetat det som jag fick reda på igår från försäkringsbolaget, vilket har lett till en sömnlös natt och en ilsken Therese som satt och åt frukost. Samtidigt som jag var arg, var jag så ledsen, kände att detta var droppen som fick bägaren att rinna över. Trodde att jag hade hunnit sansa mig när jag kom till smärthanteringskursen idag, men när jag stötte på kuratorn bara brast allting. Så idag har det inte varit den glada och postiva Therese som har visat sig för gruppen, utan en Therese som bara ville fly från sitt eget liv och som vågade vara ledsen inför några man inte känner. Kändes bättre i eftermiddag när jag hade pratat av mig hos sjuksköterskan och läkaren och har avslutat min "tycka synd om mig själv dag" med en påse godis. Ibland behövs bara en kram för att få lite mer energi en sådan dag! Nu väntar en ny natt och en ny Therese som slår upp ögonen, för att orka ytterliggare ett tag till nästa anfall av att inte orka kämpa mera kommer.
Efter en dålig dag, kommer en bättre dag!

måndag 11 maj 2009

Individen bakom ärendet!

Jag blir så jäkla trött ibland, varför tar kampen aldrig slut? Varför ska vissa göra situationen mycket svårare än det den redan är.. Pratade med min advokat idag, som sköter mitt ärende jätte bra och jobbar och jobbar mot mitt försäkringsbolag för att få ut en inkomst till mig. Varför ska det ta ett halvår från deras sida kan man undra. Har inte haft någon inkomst från varken försäkringskassa eller försäkringsbolag sedan jag slutade skolan i mitten av januari och börjar därmed bli jäkligt trött på att ha noll kronor varje månad. Men man ha ju trott att de snart skulle ta sitt förnuft tillfånga, men men det ser bara ut att bli värre.. Orkar inte gå in på detaljer, men kan ju bara säga att ett självklart samband mellan skada och olyckan inte är så självklart för andra. Nu ligger mitt öde i försäkringsbolagets läkare händer och nu kan vi bara be att hans ser individen bakom ärendet och inte hur försäkringsbolaget kan tjäna pengar!

Idag har kuratorn och jag postat brevet till polisen, för att se om det kan göras en anmälan i efterhand på olyckan. Hade inte behövt vara så här mycket jobb om inte alla hade skött sig från början. Varför kan inte livet vara smidigt ibland? Nu är det bara att vänta på ett svar från dem och sedan hoppas att man kan agera!! Vet ni vad mer som hände idag på badet, jag är så dumt snäll ibland och säger inte emot. Precis när jag hade duschat klart idag, drogs skynket bara bort och då var det en äldre dam som skulle duscha efter mig och hade tydligen jäkligt bråttom. Så jag samlade snabbt ihop mina grejer och skyndade mig ut med grejerna i min friska hand och badhanduken fasthållen med tänderna, precis när jag hade dragit för skynket igen så hon kunde duscha ifred hör jag någon som säger: Ska du inte hjälpa mig? Då helt plötsligt antog hon att jag kunde hjälpa henne med baddräkten, snäll som man är fick jag ligga och kravla på golvet för att hjälpa henne vilket inte var särskilt nyttigt för min nacke och allt. Vill påpeka att jag har inget emot att hjälpa folk, men jag tycker inte om när man tar det för givet.

Hoppas ni har haft en bättre dag än jag!!

söndag 10 maj 2009

Bergsbestigning!

Idag har det varit strålande sol här och jag och Ida har legat på soldäck och bara solat. Lilla Nelly ville ju också ut, så vi selade henne och tog ut henne med till soldäck. Jag har ett flexikoppel som jag kopplar henne i, så oftast trär jag bara själva hållaren till kopplet på en pinne. Sen springer hon runt och jagar småkryp i gräset. Men efter en stund blev jag trött på att sola, så därför gick jag runt och höll i kopplet istället, så hon kunde springa var hon ville. Bakom vårt hus och gräsmatta har vi ett berg som angränsar till trädgården, vilket Nelly brukar vilja upp på och klättra lite. Idag hann jag inte med att spärra kopplet tillräckligt tidigt när hon tog ett språng mot berget. Ju mer jag gick närmare henne desto längre upp kom hon ju, vilket ledde till att jag fick börja klättra efter, enarmad som man är och med dålig balans. När jag äntligen hade kommit fatt henne och hade henne i famnen, insåg jag hade jag inte kunde klättra ner med henne i famnen... Började ropa efter hjälp, eftersom jag visste att Ida satt och solade på andra sidan huset. Tror ni någon kom? Tog typ evigheter innan mamma hörde mig ropa och de båda kom till undsättning. De fick hjälpa både Nelly och mig ner.. Sen var det en helt slut Therese som satte sig i solstolen igen och tog en rejäl tupplur. Sådana äventyr är riktiga energitjuvar.
Ikväll har vi varit ute i Wägga hela familjen och ätit, mysigt! Det är verkligen förknippat med sommaren!

Veckoplanering!
Måndag: Balansträning + bad och kuratorn.
Tisdag: Smärtkursen
Onsdag: Balansträning + bad
Torsdag: Smärtkursen
Fredag: Malmö!
Lördag: Återhämtning
Söndag: Återhämtning

Har ni också slappat idag? Kramar

lördag 9 maj 2009

Medicin ändring!

Gud vad skönt det är med en eftermiddags tupplur, nu orkar man kanske kvällen framför tv:n också. Det kostade att gå på fotboll i går, en kall och stel nacke med mer smärta. Men det var såååååå värt att se, tänk min systers lag slog serieledarna och var även en av dem som la ett mål. Måste även nämna att min kusin Elin la ett också, så kusinerna djup skötte sig igår.. Slapp även göra någon sjukvårdsinsats igår, inga skador. Ibland händer det ju att man får rycka in, när man ändå sitter där. Idag har jag bara tagit det lugnt, vi var ute och gick jag och mamma en sväng. Blev erbjuden att åka med till Karlskrona och shoppa, men jag orkade inte, men jag gick in på nätet och skickade bud på en tröja. Brukar oftast inte prova i butikerna ändå, blir att man tar hem det och sedan provar när man ändå har av sig tröjan. Oftast passar det, man måste energispara i vardagen för att man ska få energi över till något annat. Jobbar med det hos arbetsterapeuten nu, ska nog beställa en stol och ha i köket och när jag sminkar mig för att slippa stå böjd. Den är dock inte billig, 3000-3500 kr, men var gör man inte för att underlätta så att vardagen fungerar.


Har en full vecka framför mig som jag vet kommer att bli tuff, men det är bara att bita ihop och köra på. Har sänkt medicinen nu, försöker ju trappa upp Lyrican nu samtidigt som jag har kvar mitt Norspann plåster. Gick jätte bra tills jag kom till att trappa upp till 100 på morgonen också, då blev jag helt yr i bollen. Det kvittade vad jag gjorde så höll jag på att tuppa av, fick lägga mig ner med benen upp i vädret ofta. Stackars Ida blev jätte orolig, inte lätt att ha en syster som mig. Pratade med sjuksköterskan och vi kom överens om att jag skulle sänka till 75 - 75 mg, där jag mådde bra. Nu efter att jag sänkte känner jag att det är mer krypningar i armen, så den började nog ha effekt vid 100 mg. Har fått tid till doktorn på tisdag, så vi får väl se om jag ska göra ett nytt försök eller om vi ska byta till Gabapentin. Är beredd att stå ut med biverkningar, men att svimma hela tiden funkar inte.
Ha en trevlig lördag kväll!!! Tack för att ni orkar med hela min situation och läser min blogg!!! Kramar

fredag 8 maj 2009

Segern är vår!!

Segern är vår segern är vår vi har vunnit segern är vår!!!
IFK Karlshamns damer besegrade Kallinge med 3-1 ikväll!!! Oj, vilken match helt underbar!!

Olika roller!

Alla har vi olika roller av den vi är, tex man intar en roll i sitt arbete, en roll som förälder, en roll som kompis och den rollen som verkligen är den vi vill vara privat. När man har ont hela tiden eller har drabbats av något använder man de här rollerna ännu mer och i andra sammanhang. Jag har väldigt svårt att visa den "svaga" Therese, den som har så ont så man vill bara fly eller sluta kämpa. Oftast ser min omgivningen en glad och positiv Therese som man ska vara så himla stark hela tiden och som försöker orka med vardagen som tidigare. När den sidan av mig har varit framme på dagen när jag ska på möte eller iväg, blir det en trött, irriterad och en Therese som inte orkar när familjen kommer hem, fasaden orkar inte hållas uppe längre. För den "vanliga" Therese kräver mycket energi från mig, för det är inte jag längre. Jag måste hitta en ny vardag och en ny sida av mig som har balans. Som både kan visa att man har ont, men som inte har en vardag som en fokuserad kring sin skada. Många kanske inte ser igenom den glada tjejen, hur hon verkligen mår hur ont hon har och förstår inte vad problemet är och varför hon är sjukskriven. Ibland vill jag att man ska veta och ibland vill jag bara få vara någon annan för en stund när jag fikar eller nåt bara för att fly verkligheten.. Vill inte att ni ska tycka synd om mig, men jag vill att ni ska förstå och respektera att jag har det jobbigt. Mer kräver jag inte av någon.. Vet ni inte vad ni ska säga eller göra, backa inte utan fråga eller bara var tyst och sitt där en stund.
Några stycken av oss som lever med smärtor har varit på rehab i olika sammanhang och blivit olika bemötta. För jag tror det är bemötande i olika situationer som kan innebära en förändring för en enskild individ. För mig har smärtrehab stått för det, där jobbar helt underbara personer som kan se igenom den där masken och tror inte bara för att man är uppklädd att man mår bra. De ser helheten för att kunna få en ny vardag och acceptans över situationen. Att acceptera att man är skadad är något som jag från början trodde att man aldrig kunde göra. Jag kände och känner fortfarande sån ilska över den som tog mitt gamla liv ifrån mig. Det har blivit bättre och jag har väl börjat vägen att acceptera situationen och börjat fokusera på hur vi ska göra så det blir bättre. Många dagar tror man att man verkligen har accepterat situationen, men sen händer något eller man hamnar i någon smärtsam rörelse eller så och då kommer ändå tankarna, Varför ska just jag ha det så? Det är bara så att i slutändan ser man till sig själv, men jag vill påpeka att jag önskar inte någon en wiplashskada eller annan skada med ständig smärta.

Nu håller vi tummarna för IFK Karlshamn som spelar med Kallinge kl. 19.00 på vägga idrottsplats ikväll!
Stora kramar!!

torsdag 7 maj 2009

Smärtkursen!

Idag var det första dagen på smärtkursen, snacka om att jag var nervös i morse. Egentligen förstår jag inte varför, men det är väl så när man ska träffa människor som man ska umgås med ett tag framöver. Måste säga att alla var väldigt tysta och försynta idag, tror att många av oss gick dit med en fasad. Det är så jag gör många gånger för att dölja hur det verkligen är för man inte orkar visa det man känner och att man har jäkligt ont. Tror dock att det kommer bli jättebra, när alla vågar släppa igenom varandra och verkligen vågar visa att man tycker allt är jobbigt. Först då tror jag man är redo att byta ut varandras erfarenheter och kanske bearbeta det man känner tillsammans. Dagens innehåll på kursen var information om avslappning och praktisk information om schema med mera och sedan fick vi intervjua någon annan och sedan redovisa för gruppen vad den personen hade för problem och vad de ville uppnå med kursen. Lyckades nästan skriva svaren på alla frågorna helt själv, ni ska bara veta hur mycket energi det tar. Försöker undvika att skriva, men ibland behöver man ju öva. Provade även en snabb avslappning i grupp på ca 8 minuter, vilket var rätt svårt tyckte jag . Precis när man hade börjat koppla av var tiden slut. Hemläxa till nästa gång var att lyssna på en avslappnings skiva i 15 - 20 minuter. Måste verkligen bli bättre på det där, men det är väl som de säger övning ger färdighet.
Blev även tejpad igen idag, provade en tredje typ av tejpning. Känns bra än så länge, tyckte inte om den jag hade innan. Den första tejpningen var helt okej också. Vi provar tills vi hittar en som är bäst och sedan ska mamma och Ida läras upp så de kan tjepa mig hemma. Bra koncept tycker jag med hela den här kinesiska tejpningen, den hjälper faktiskt pga sin stabilitet. Kommer en bild här nedanför!!!

Ha en super bra kväll!!! Kram

onsdag 6 maj 2009

Förord!

Läste lite faktablad om wiplashskador, som jag fick på föreläsningen förra veckan av RTP. I förordet i den ena boken stod det så här:

- Jag har ett nytt namn på smärta.
- Vad då?
- Utplånaren. För när man har ont kan inget annat existera. Inte en tanke. Inte en känsla. När den är stark nog skalar den av oss allt som gör oss till dem vi är tills vi endast är varelser på flykt.

Ibland har jag svårt att beskriva hur jag känner när jag har ont och smärtan påverkar något negativt i min vardag. De här orden tyckte jag beskriver allt, att ha ont innebär en ständig kamp och om man inte får hjälp eller har stöd runt omkring m.m är det en kamp som är svår att vinna. För mig som råkade ut för en olycka blev ju min vardag förändrad från vitt till svart på några sekunder och helt utan förvarning. Tiden efter olyckan har bestått av att smärtan och mitt funktionshinder styrt mitt liv, mitt mål med rehabiliteringen är att det iställer är jag som ska styra smärtan. Låter dumt, men jag måste vinna tillbaka makten till viss del över mitt liv. Detta för att jag ska kunna bygga upp en ny vardag med nya förutsättningar. Jag vill sluta att springa från min egen kropp, sluta fly för att man inte vet var man ska ta vägen för att slippa ha ont eller må dåligt.

I morgon är det första gången på smärtkursen på rehab, även om man har träffat alla så känns det ändå lite pirrigt. Alla trippar på tå runt varandra och undrar vilka olika skador vi har, kanske är det någon som har samma typ av skada? Så mycket frågor, så mycket tankar, så mycket man vill dela med sig för att få ut dem från huvudet.. Känner de som jag, har de också fått offra så mycket... Hmm, vi får väl se hur det går!
Ska också tejpas igen i morgon, har varit utan i två dagar och jag känner verkligen att jag behöver det. Ska förklara hur det hjälper, jag har alltid ont oavsett om jag sover eller vad jag gör. Men gör jag vissa rörelser eller någon aktivitet, så får jag en smärttopp och den tar rätt lång tid att jobba ner igen. Utan tejpen får jag ca 10 sådana smärttoppar om dagen och med tejpen får jag ca 5, generell uppskattning över en vecka. Säger bara tejp tejp tejp!!!!

Tack för era kommentarer, uppskattar verkligen när ni sätter en liten kråka!! Tack underbara Anna för att du tar mig som jag är, även när jag inte är på topp! Du gav mig extra energi idag, det betyder mycket! Kramar

tisdag 5 maj 2009

Ladda batteriet!

Idag har varit en sådan dag som behövdes för att ladda batterierna. Det är konstigt att man trots mycket vila aldrig blir full laddad, det är precis som man hela tiden bara når hälften när man är på topp. Vad jag klagar, borde inte göra det. Låter så tråkigt när man gör det, men ibland känns det som man måste ha rätt till det. Jag tror att man biter ihop lite alltför ofta ibland, man blir väldigt bra på det när man alltid har ont. Man lär sig att inte klaga för alla dagar har man lika ont eller mer ont, det är bara att acceptera. Att acceptera en ny vardag, men som med hjälp kan bli så otroligt mycket bättre. Jag är i den processen nu och det är en vändning som inte görs på en natt utan som kommer att pågå hela livet mer eller mindre. Denna vändning tar otroligt mycket energi just nu, så jag ber om ursäkt om det är någon som inte känner att jag har hört av mig eller träffat så mycket på sistone. Ibland bara orkar jag inte och vill vara för mig själv. Men jag vill påpeka att bara för att jag har såna dagar så betyder inte det att man vill bli bortglömd. Att skicka ett sms eller kort, träffas en liten stund eller ett telefonsamtal kan betyda otroligt mycket.

Idag har jag som sagt bara tagit det lugnt och lufsat omkring här hemma. Var ute och gick i regn på förmiddagen, ibland är de där promenader mer motiga än andra gånger. Efter det gjorde jag och Ida rabarberkräm och åt en smörgås, mycket gott. Sen hade jag ett mycket trevligt telefonsamtal från uppåt i landet, från en som har betytt mycket för mig i vinter och höst. Kommit med kloka råd och varit första kontakten ibland, men även varit en av dem som lyssnat och vet hur det är. Tack A för att du finns!!


Vill även tacka Ida för att du gör det möjligt för mig att blogga! Det är inte helt lätt att skriva med en hand, så lite stöttning är/var verkligen behövligt för att göra detta möjligt.
Kramar till alla mina läsare!

måndag 4 maj 2009

Fix och vildag!

Idag var det vilodag efter helgens bravader, var så skönt att bara slappa i soffan efter badet. Har fått tider till varmvattenbassängen idag tre veckor till i allafall för att träna vidare och kunna koppla av. Inte helt lätt att få ihop ett fungerande schema nu när jag börjar på smärtkursen två dagar i veckan. Min kropp är som ni vet inte så full med resurser som jag vill att den ska vara. Men jag tror att detta kommer bli bra, mycket träning av olika saker som ska leda till ett bra resultat. Två andra dagar i veckan ska jag bada, träffa kuratorn en av de dagarna och träna finmotoriken av vänsterhanden på arbetsterapeuten och pröva på taktil massage. Taktil massage betyder ju att man får beröringsmassage, alltså inget knådande osv. Min hud har ju blivit väldigt smärtkänslig och massage ska göra att den blir mer "tålig". Vi har spikat bad tiderna nu, så är det bara de andra tiderna som ska planeras in. Sen har jag ett schema över mina veckor, vilket blir lättare för att man ska kunna få jämnvikt och kunna hitta på något kul.
I eftermiddag har jag bara slappat framför tv:n. Jag ringde till telia innan jag la mig för att kunna reda upp det här med räkningarna som jag var så irriterad över i fredags. Kom rätt direkt och pratade med en väldigt tillmötesgående man som hjälpte mig och skulle skicka ut en slutfaktura som stämde. Tänk vilken betydelse ett bra bemötande betyder!!! Sen ringde jag till tandläkaren, för jag har ju haft problem med käkarna efter bilolyckan så jag tänkte jag skulle kolla upp det och eventuellt dokumentera för försäkringsbolaget. Fick en tid på morgonen den dagen kusin Elin tar studenten, men men jag hinner vila på dagen. Ska inte planera in något mer den dagen i allafall..

Tack för att ni läser! Kramar

söndag 3 maj 2009

Semester!

Har ni saknat mig?

Igår var första dagen sedan jag startade bloggen för tre månader sen, då jag inte skrev ett inlägg på hela dagen. Orsaken är att jag och mamma hade blivit medbjuden till ullared av mormor och morfar när jag fyllde år. Ibland är det skönt att komma bort från vardagen och fly från allt. Tyvärr så blir man hela tiden påmind om det som förstör ens vardag här hemma, som till exempel trötthet och smärta men på något sätt är det ändå lättare att glömma när man är borta. Vi har haft det jätte mysigt, först handlade vi lite i går på eftermiddagen och sedan hade vi hyrt en stuga där vi skulle sova över till söndagen. Där blev det god mat, kortspel, godis och sen tittade vi på Robinson. Morfar har gjort en korthållare till mig, så jag slipper sortera korten i högar, det blir ju så synlig vad man har då. Den fungerade jättebra, tänk att man har en sådan duktig morfar!!! Sen idag blev det frukost sen handlade vi igen. Hittade några tröjor, kattleksaker, mixer, lite kort med mera. Det blir alltid rätt mycket små grejer när man är där uppe, det blir att man tänker ah det är ju bara tio kronor klart jag ska ha den, men det blir ju mycket i slutändan. När vi körde hem idag, så började dock bilen göra något missljud. Alla var typ livrädda att vi inte skulle komma ända hem, men men den höll och nu blir det verkstad för den lilla Saaben på måndag. Tack mormor och morfar för en jätte bra resa!

Veckoplanering!
Måndag: Balansträning och bassängträning
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag: Första gången på smärtkursen.
Fredag: Träff med arbetsterapeuten. Match IFK Karlshamns damer kl. 19.00 på Vägga idrottsplats.
Lördag:
Söndag:

Vad ska ni göra i veckan? Kramar

fredag 1 maj 2009

Jävla telia..

Blir så arg ibland.. Samhället står verkligen inte på min sida sedan olyckan, är det inte den ena som sviker så är det den andra. Ingen som tar ansvar bara för det inte är en självklarhet att just de ska det... När jag blev av med lägenheten sa jag upp alla abonnemang och på telia där jag hade telefon, bredband och tv har man tre månaders uppsägningstid. Den tiden går ut den 8 maj, men helt plötsligt fick jag en räkning på telefonen till den sista juni. Då ringde jag upp kundtjänst som kopplade mig till olika personer tills jag hittade rätt, hon sa att det hade skett ett misstag och att jag istället skulle få en sluträkning när det datumet kom. Då frågade jag varför de inte kunde skicka ut en sluträkning redan nu eftersom telefonen inte var i bruk, men det gick ju inte. Fick ju nöja mig med det, men sen idag kom en räkning på bredbandet till siste maj och det ska med vara slutbetalt den 8 maj. Blir så arg, de förstår inte vilka sår detta river upp i mig. Har precis kunnat lägga lägenhets biten bakom mig och nu ska de dra upp det igen. Jävla samhälle, det fungerar så länge man är som alla andra, men så fort man blir skadad hamnar man utanför systemet och får kämpa mot allt..
Jaha, vad hände idag då. Jo vi har varit hos farmor och på farfars grav för han skulle fyllt år idag. Nelly fick följa med på lite social träning så hon hittade en buske att ligga under med sin sele. Efter det stannade vi och köpte lite godis på vägen hem, sedan blev det en sovstund i solstolen och sedan gick jag in och sov en stund till. Behöver verkligen sova ibland..

Ha en mysig fredag! Kram

Kinesisk tejpning typ 2

Här kommer den utlovade bilden! Bättre sent än aldrig...

Säger också bara Twilight, vilken otroligt bra film! Den handlar om en kille som är vampyr, som blir kär i en valig tjej och hans kamp mellan vad han är och vad han vill bli.. Fantastisk, en film som bara måste ses! Lova mej det!!!