Telefonsamtal!

Förlåt alla som ville att jag skulle ringa idag, men jag orkar tyvärr inte ikväll! Ni få gärna ringa en annan dag eller så ringer jag! Tack för att ni finns!

Vilken dag!

Har precis satt mig i soffan nu, är helt färdig. Blir en tuff vecka de här..
I morse klockan tio i nio klev jag för första gången in på specialistrehab, en mycket trevligt väntrum om jag får säga det själv. Inte så stelt och fyllt med färg på väggar och möbler, gjorde faktiskt att man kopplade av lite. Var så nervös när jag satte mig i stolen och skulle vänta på läkaren. Helt plötsligt kom det två personer som hälsade mig välkommen och sa att jag kunde följa med in. Den ena var sjuksköterska och den andra var läkare, dock hängde jag inte riktigt med på vilken som var vilken. Fick först berätta om olyckan, vilken vård jag har fått, familj och de runt omkring mig, sjukdomar i släkten, tidigare sjukdomshistoria, vilken inställning jag hade till att börja jobba sen, hur min vecka så ut, besvär, smärta m.m. Sedan undersökte läkaren mig och konstaterade hur utbrett smärtområde man hade, vilket som var muskelskada/nervskada osv. Hon trodde att problemet med armen satt i själva nervsystemet, att inte synapsen funkade mellan de nerver som styr min höger hand (betyder att det ämne som gör att impulsen tex att du ska röra på fingrarna inte kan skickas vidare). Hon föreslog att jag skulle börja ta epilepsimedicin istället för att den kunde tillsammans med annan behandling leda till att jag fick bättre funktion igen. Hon har även skickat en remiss till Karlskrona för EMG test. Då testas muskler och nerver i armen genom att man sticker in en nål i en muskel för att mäta aktiviteten där. Sedan gick dem igenom alla formulär som jag skickat in osv. Måste erkänna att jag sitter här och gråter när jag skriver detta, är helt slut i huvudet och kroppen och så lycklig att någon vill äntligen hjälpa mig och visar respekt för min situation. Kändes som man vände ut och in på sig själv idag, de fick verkligen se hur jobbigt det är att ta på och av mig med mera. Nu får vi se vad de andra säger i morgon.

Det tråkigaste och hårdaste idag var nog att jag blev erbjuden två sommarjobb till, vilket jag fick tacka nej till och förklara min situation. Fy fan vad livet känns hårt då... Men nu är det bara att inse läget att man måste tänka på sig själv i första hand och skita i att vara som alla andra. Det roliga idag är att jag och Rosa har varit i Karlskrona och shoppat lite. Det är ju delvis därför man är trött men det var helt klart värt det. Tack för en super trevlig dag, lovar att lägga ut lite bilder snart. Måste säga att vi åkte ett riktigt vrålåk fram och tillbaka. Det var annat än Stefans skrothög som vi skulle åkt med först..

Tack och hej!

Nu var det daxs!

Nu är det bara en liten stund till jag ska iväg. Vet inte hur många gånger jag har vänt och vridit mig i natt, tankarna har bara snurrat runt i huvudet. Vet egentligen inte vad jag är orolig för.. Känner att detta kommer vara en tuff vecka och att jag kommer att ha sömnbrist på fredag när allt är över. Jaja, det får man väl ta antar jag.. Nej nu ska jag iväg. Berättar om besöket ikväll.

Veckoschema!

Tänkte lägga ut hur min vecka ser ut och jag har förstått att fler än jag själv är intresserade hur det går på rehab. Lovar att skriva som vanligt varje dag, men mest om de olika besöken.

Tisdag: Har en tid hos en överläkare på smärtrehab som ska göra en bedömning på ca 1,5 timme. Sedan ska faktiskt jag och Rosa till Karlskrona en sväng och hitta på massa kul. Det var längesen vi träffades nu så det ska bli kul!

Onsdag: Kl 8.30 besök hos arbetsterapeuten och kl 10.30 tid hos sjukgymnasten. Stod att även de besöken skulle ta ca 1,5 timme.

Torsdag: Ledig dag, blir bara lite lätt lätt gympa på kvällen.

Fredag: Kl 10.30 tid hos kuratorn i teamet.

Så ser alltså veckan ut och nu får vi bara hoppas att de kommer fram till att de kan hjälp mig när de slår sina kloka huvuden ihop. Fick min sjukskrivning idag på posten efter samtalet med läkaren i torsdags. Han hade sjukskrivit mig till den sista juni, så nu vet jag med all säkerhet att sommarjobbet är kört. Lika bra att ställa in sig på att vara ledig i sommar, även om det är svårt ibland när man vill jobba. Men men det kommer väl... Jag ska i alla fall ha en JÄKLA bra sommar nu när jag inte ska jobba. Första sommaren som jag är ledig sedan jag var 16 år, så det är 7 år sedan. Konstigt men sant!

Hoppas ni med har en bra vecka!
Tänkte på en sak, om ni har några frågor eller något ni vill veta är det bara att skriva en kommentar!!!

Nervös inför rehab!

Söndagar är oftast en dag då det finns tid för eftertanke, oftast gör man inte så mycket. Började tänka på veckan och med det innebär REHAB. Helt plötsligt börjar jag känna att jag börjar bli nervös för vad som ska hända och vad de kommer fram till och så vidare. Har gått och väntat på att något ska hända och att någon ska hjälpa mig så länge nu, så jag har väl byggt upp så höga förväntningar på hela grejen. Kanske är helt fel, men har inte gjort det med vilje utan det har bara blivit så. Nu börjar plötsligt tankar som "tänk om de inte kan hjälpa mig", "tänk om de säger att det ska vara så här"... Vill inte att det ska vara så här ju för all evighet, det är väl de man egentligen är rädd att de ska komma fram till. Det jag känner att jag förväntar mig av detta är att de på något sätt ska ta över den ledande rollen och kunna mest om min skada och inte jag. För så är det nu, känns som jag vet mer än både min sjukgymnast och läkare. Det är jag som föreslår saker och de bara håller med. Jag vill ha alternativ på behandlingar jag kan prova, ett riktigt program hos sjukgymnasten, hjälp av arbetsterapeuten att träna upp min finmotorik och få hjälpmedel som gör att min vardag fungerar bättre och få klaga hos någon som inte känner mig som kan lämna det jag säger på jobbet när de går hem. Det är detta jag hoppas att det här teamet står för, vi får väl se om det är så det blir!

Idag kommer äntligen Ida hem, både jag och Nelly är glada för detta! Helgen med M avslutade vi med teater på teatersmedjan. Det var en grupp förståndshandikappade som hade satt ihop en pjäs, de var verkligen helt FANTASTISKA! Sån glädje ser man sällan.. Helgen har varit mycket trevlig!

Tack alla för att ni följer mej!

Utflyktsdag!

Ikväll är det en trött M och Therese som satte sig i soffan. Idag har det varit full rulle, vaknade i morse av att någon stirrade på mig från andra sängen =dax att gå upp. Ropade på mamma som fick ta över så jag kunde sova en liten stund till. Efter frukost tog vi bilen till Ekohallen, där vi köpte lite smått och gott. Sedan blev det lite lättlunch innan bion i Bromölla. Vi tre hade bestämt oss för att gå och se Pettsson och Findus, vilket verkade vara till belåtenhet. Efter det hade vi bokat in fika hos mormor och morfar, så där gjorde vi ett litet stopp och åt våfflor med grädde och sylt, mums! Sedan begav vi oss hemåt igen och sjönk ner i soffan, M framför Musse lite och jag framför datorn och mamma framför spisen. Så nu är i alla fall jag trött och ska inte göra fler knop i kväll, vilket jag inte tror att M eller mamma gör heller. Det som står på tv tablån ikväll är Disneydags och Robinson.

För er som har missat detta är det Earth hour ikväll mellan 20.30 -21.30, vilket innebär att man ska använda så lite el mellan den timmen som möjligt tex släcka alla lampor och så. Hos oss kommer endast tv:n vara på, men annars gäller det att bunkra upp med värmeljus. I natt ska vi även ställa fram klockorna en timme för sommartid, vilket innebär en timmes mindre sömn, snyft behöver alla timmar jag kan få.. Men men kroppen ställer väl in sig på detta också!

Ha en mysig lördag kväll!!

En rolig och mysig helg med M!

I helgen är ju Ida i Tyskland på träningsläger så det har ju varit tomt de sista dagarna. Men i helgen har vi M på besök då det är dags för hennes helg hos oss. I eftermiddag har M, jag och mamma varit och fikat och hyrt "En helkväll med Timon och Pumba". Det var välförtjänt för oss att sätta oss framför tv:n sen och titta på den efter att ha gått en lång runda. Efter filmen spelade mamma och M coronne. Vi får väl se vad som ligger på schemat i morgon, vi har börjat med lite planering i alla fall.

Ikväll är det dags för sista delen av "Let´s dance". Jag håller i alla fall på Laila, tycker att hon är duktigast och kan dansa bäst. Men visst smaken är som baken, delad!

Ha en riktigt bra fredags kväll!

Telefontid hos läkaren!

Idag hade jag telefontid hos min husläkare vid nio, för att få min sjukskrivning förlängd och ett nytt recept på mina Norspan plåster. Vet inte om jag har berättat om dem här på bloggen innan, i alla fall så innebär det att man sätter på sig ett plåster varje vecka på överkroppen som avger en viss dos smärtstillande varje timme. Detta har inneburit jätte mycket för mig, innan när jag tog tabletter så varade de bara i fyra timmar sedan fick jag gå och ha mycket ont i två timmar innan jag kunde ta en ny och då tog det en timme innan den började verka. Jag var då tvungen att gå upp varje natt för att ta tabletter och hade svårt att somna om, vilket ledde till att man tillslut fick sömnbrist. Sedan jag fick prova dessa plåstrena innan jul har allt blivit mycket bättre och det är bara när jag gör vissa saker eller övningar som jag behöver komplettera med alvedon. Tycker det är så skönt att man har haft samma läkare så länge, han känner liksom mig nu i med att han sköter min astma regelbundet och han har en bra helhetssyn. I dagens samtal diskuterade vi både astma, arm och nacke, vilket förstås ledde till en förlängning på sjukskrivningen och ett nytt recept. Pratade också om rehab och andra speciella kliniker i landet som bara jobbade med sådana här skador. Men men nu hoppas vi alla på att rehab ska hjälpa, vilket är det första steget framåt förhoppningsvis!!

Ha en bra torsdag, snart helg igen mina vänner!!!

Du kommer alltid att vara älskad Disa!

Sitter här och tittar på hur Ida leker med Nelly. Känns som det är en annan kär vän som saknas.. Det är snart ett år sedan vår hund Disa blev sjuk, det gick så snabbt. det tog ungefär en vecka från det att hon började kissa inne och kräka, ville inte äta och dricka tills det att vi fick veta att hon var så sjuk att det inte fanns något längre att göra. Veterinärerna sa att hennes njurar inte orkade mer och att det belastade hennes lilla hjärta för mycket. När vi skulle ta farväl var det inte längre den Disa som vi kände som mötte oss, utan en hund som tog avstånd och som inte orkade kämpa mer. Den Disa vi kände fanns bara kvar i våra minnen. Det var att förlora en i familjen, hon hade ju växt upp med mig och Ida och det var alltid så självklart att hon skulle följa med överallt. För mig har detta varit den sorg som har varit störst för mig! Jag har haft släktingar som har gått bort, men måste tyvärr säga att Disa är den som jag grät hysteriskt över när vi körde hem från djursjukhuset i Helsingborg. Hon är den gjorde att det tog flera veckor innan man inte grät varje dag eller fann glädje i sin vardag igen. Man tyckte man såg henne överallt, att man hörde hennes skall och ville komma in från altanen. Dagarna har gått sedan den dagen i maj 2008 då hon var tvungen att gå ifrån oss och minnena är inte så starka längre, men ändå så närvarande varje dag. Sitter här och skriver med en klump i halsen, samma klump som jag får när jag tittar på hennes bilder eller är på en plats som hon verkligen älskade eller hatade. Det är en oändlig saknad för en familjemedlem som inte längre kunde vara kvar, men hon kommer alltid att finnas kvar i en del av mitt hjärta och även om minnena bleknar mer och mer, så för mig kommer hon alltid finnas kvar i mina tankar. Nu har jag Nelly som ger mycket glädje och stöd, men hon är en individ och Disa var en. Den ena kan absolut inte ersätta den andra och det vill jag klargöra att det var verkligen inte därför jag köpte Nelly. Jag är lika glad för dem båda två!

Detta är till minne av vår älskade Disa som blev 11,5 år. Jag kommer alltid älska dig min älskade vita ulltuss!!!

Precis en vecka kvar till rehab!

Nästa tisdag ska jag äntligen få komma på bedömning till rehab, ÄNTLIGEN! Har väntat sedan december, vet att det egentligen inte är så lång tid för att komma dit men för mig har det känts långt. Som sagt är det då en bedömnings vecka, det innebär att man träffar alla i teamet ca 1 -1,5 timme vardera. Efter det har de en rond tillsammans, där de går igenom om de kan hjälpa en eller inte. Vilket jag verkligen hoppas annars får de banne mig ha en annan lösning på gång, för det här funkar ju inte längre. Efter ronden blir man kallad till vårdplanering och det är då man får veta om de kan hjälpa en eller inte.. Så nu vet ni hur nästa veckas arrangemang går till.

Planer för dagen då, jo idag har det blivit en rätt hektisk dag. Ibland bara kör det ihop sig lite.. I morse var jag och klippte mig på La femmé, behövde få väck det slitna i topparna eftersom jag fastnar med borsten. Inte så lätt att kamma sig med vänster handen då.. Går hos Viktoria och hon är verkligen helt underbar! Hon peppar upp en så man är mycket gladare när man går där ifrån! Sen i eftermiddag har jag blivit bjuden på Mary kay party hos Jessi, så jag tänkte att jag skulle vila nu så jag orkar med det i eftermiddag. Sen ikväll ska mamma, Ida och jag gå och se "Män som hatar kvinnor" tror jag den hette iallafall. Det var den enda kvällen som funkade imed att Ida åker på träningsläger på torsdag morgon. Usch de kommer bli tomt i fyra dagar, är så van att ha henne här på förmiddagar och kvällar.

Tror ni inte min bärbara dator gick sönder igår också, vilket är typiskt eftersom det är lättare för mig att sitta i soffan för nacken än nere vid den fasta på en stol. Garantin gick ut för en månad sen, bara ett år och en månad gammal alltså. Det är verkligen inte klokt att saker och ting idag inte ska hålla längre.. Men det är ju min vanliga otur att garantin precis har gått ut... Nää, nu orkar jag inte sitta här längre! En sak till bara, nu i några dagar har det varit skinande sol och varmt och skönt som helst riktig vårkänsla har infunnit sig. Men i dag när jag rullade upp rullgardinen var det ett tjockt lager snö ute, visst jag är glad för barnens skull att de kan åka lite pulka till.men nu vill man bara ha sommar.

Ha en riktigt bra dag kära läsare!!

Att vara annorlunda!

I helgen såg vi en film som hette "The black ballong". Den handlade om en autistisk pojke och hans familjs vardag och samhället bemötande gentemot dem. Deras vardag var fylld av en kamp gentemot dem som inte accepterade den som var annorlunda, en brors kamp att inte skämmas över sin bror och att hitta ett sätt att kommunicera när talet inte fanns. Detta är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och därför berörde denna filmen mig djupt. För mig är det självklart att även om man är annorlunda har man samma rätt i samhället som vem som helst. I sju år har vi varit stödfamilj åt en förståndshandikappad tjej och hon har efter alla dessa åren blivit som en extra lillasyster för mig. Hon är glad, omtänksam, hjälpsam och charmerande, men visst precis som vem som helst blir hon också ledsen och arg ibland. För mig är det självklart att hon ska kunna göra sådant som andra i hennes ålder gör, bara för att hon behöver hjälp och någon med sig så har hon samma rätt som alla andra. Har även jobbat i många år på ett gruppboende för vuxna förståndshandikappad och ibland när man gick på stan var det många som tittade när vi kom och visade ingen förståelse för hur det är att vara annorlunda. Jag tror att ett sådant bemötande beror på okunskap och brist på erfarenhet. De runt omkring vår familj har fått en annan förståelse för hur det är att leva med ett handikapp och kan på ett mycket bra sätt och med kärlek bemöta vår tjej som en självklar del av vår familj. Våga fråga antingen den som själv är handikappad eller någon som känner den här personen om man undrar något eller inte vet hur man ska hantera situationen, det är först då man lär sig något nytt och accepterar alla precis som de är....

Det jag vill ha sagt med detta stycket är att för att samhället ska bli jämlik måste alla acceptera alla trots olika typer av handikapp. Jag säger inte att man måste älska alla, för det kan man inte, men man ska kunna acceptera alla och ge varandra ett respektfullt möte oavsett om man är en i mängden eller sticker ut. Vad är egentligen "normalt"?

Tänk på det ni!

Trogen supporter till IFK Karlshamn

Vill tacka alla för era kommentarer på mina och Idas inlägg till varandra, håller med det är tur att man har syskon. Min syster spelar fotboll i IFK Karlshamn och så fort det är match brukar jag följa med och heja på dem. Idag var det cup i Kyrkhult som gällde, vilket var en väldigt kall historia om jag får säga det själv.. Spelet var väl si så där, men men nästa gång blir det bättre. Ni är riktiga kämpar i laget! Snart är det dax för seriespel igen, så då står det några matcher på schemat och för mig som är sjukskriven hamnar de självklart även på mitt schema. Ni som vill titta, så lovar jag informera om matcherna här på bloggen. Efter det blev det en promenix med Hannes, alltid lika trevligt att träffas när båda får ihop våra scheman. Verkligen en skön pratstund om allt möjligt!!! Men nu så är jag riktigt riktigt trött och frusen, nacken värker och bara längtar efter soffan och en kudde. Det är alltså där jag ska tillbringa min kväll, hoppas att ni också har bestämt er vad ni ska göra!!

Hörs imorgon!!

Många kramar från lilla mej

Ängel till syster!

Jag kan inte med ord beskriva hur berörd jag blev av min systers inlägg. Trodde inte att hon skulle skriva ett helt inlägg om mig när hon ville gästblogga. Satt här och både lipade och skrattade i andra änden av soffan igår när jag läste, tex om min tajta stuprörs jeans m.m. Jag är så otroligt tacksam och glad över att vi har fått en sån bra relation, där vi pratar om allt och litar på varandra till max. Självklart tjabbar vi med ibland om vem som har på vilkens nya tröja osv, men det hör ju till syskonrelationen. Förstår att det inte alltid lätt att vara nära mig vissa dagar, men det tycker jag att min syster och de i min närhet gör mycket bra. De kan läsa av mig på ett bra sätt. Som Ida skrev är det kanske inte lätt att bara finnas till, för man vill liksom göra mer. Men för min del tycker jag att du Ida gör ett super bra jobb, du är en av dem som gör att jag orkar kämpa varje dag! Är så tacksam att du är en självklar del av min vardag!
Kommer alltid älska dej min ängel!! Självklart har du vunnit mitt förtroende för att blogga och kommer att få blogga om vad du vill minst en gång i månaden och inlägget var inte för långt!!

Bra med de..
Vad står på programmet idag då, jo jag mamma och syrran ska och bada i varmvatten i Valje. Sen blir det middag och kanske lite fika hos mormor och morfar, ska bli så kul att träffa er igen!!!
Filmen Blindness var inte bra igår, så hyr inte den. Den handlade om att hela befolkningen blev blinda och instängda i en övergiven anläggning. Där fick de kämpa för att överleva, slutet tyckte jag var löjligt. Ej sevärd film!

Ha en mysig lördag och tänk på att uppskatta varandra!!

Jag tar till mig orden och gästbloggar

Som ni förstår är det therese syster som bloggar. Kunde inte låta bli när hon bara slänger ut ett sånt inlägg till mig. Självklart känns det väldigt löjligt att sitta i andra änden soffan när jag läser detta och försöker dölja i smyg att jag faktiskt blev både generad och glad. Och självklart tänker jag vara lika löjlig och skriva tillbaks.
Jag och tessan pratar väldigt mycket. Om allt.
Men jag erkänner att jag är inne och läser här så fort jag vet att hon skrivit något nytt,och av egna erfarenheter känner kanske fler mer än jag att det är lättare att skriva av sig när man ska beskriva en känsla och eller få ut sina innersta tankar.
Just därför går jag in och läser här för att kunna förstå min syster och det hon går igenom lite till fast jag tar del av hennes vardag varje dag.
Som hon nämnde hjälper jag henne med vissa saker varje dag. Jag tror tessan känner att hon är till besvär när hon ber om vissa saker. Omedvetet har jag nog en del i det.
Det klingar inte bra. jag är medveten om det.
Jag känner mig lite kall om man nu ska hitta nåtgot bra ord för det. Jag bara gör det utan att varken le, eller säga något ibland. Inte ens när hon säger tack så mycket med en glad röst kan jag bjuda till. Men jag vill så gärna.
Som att det vorde jobbigt för mig?
Det är inte jobbigt alls.
Det är bara så typiskt att hon ska ha ett par tajta,tajta stuprörsjeans som man får med våld nästan slita av.
Och att hon alltid lyckas ta dem trångaste av dem trångaste sockarna på sig.
Oftast lyckas hon även komma när jag sitter och avnjuter mitt nybryggda kaffe.
Och så ser man bara till sig själv- kan hon inte i alla fall köpa ett par töjbara sockar som är lätta att ta av sig, eller ett par jeans som man kan dra av på en gång?
Jag skäms över den tanken just nu,att jag tänkt så ibland.
Ännu mer när jag läste hennes inlägg om att hon är ett "jobb" för mig varje dag.
Det måste jag genast rätta till.
Det är faktiskt så, att nej det är inte lätt alla dagar att vara syster till henne.
Varför är det alltid så svårt att se den man tycker om må dåligt och man kan bara finnas där?
Jag erkänner också att jag nog fortfarande ibland inte förstår hur skadad hon är. Jag kan ibland fortfarande komma på förslag på hur hon kan ta av sina sockar själv. Men nej. Hon kan inte.
Jag vill att hon ska vara bättre än vad hon är.

Bra så.
Kunde skriva väldigt mycket till men tessan hade som krav att inlägget inte fick bli så långt.
Känns som jag inte lyckats så bra med det.
Så förmodligen var detta första och sista.
Ville bara rätta till att min syster inte är en belastning för mig och hon borde inte be om ursäkt för att jag hjälper henne.
jag önskar min syster det liv hon hade innan,och jag gör allt för att hjälpa henne att komma så nära som möjligt,vilket vi hoppas.

Jag älskar dig också.
Du är en kämpe.

Systra min!

Som ni vet så skriver jag mycket om min syster i bloggen, eftersom vi hittar på mycket tillsammans. Vill idag berömma henne för att hon står ut med mig all den tid som hon gör, vilket blir många timmar eftersom hon inte börjar jobba förrän eftermiddagen. Det är hon som får skjutsa mig om jag ska någonstans, sätta på mig sockarna, hjälpa mig med byxorna ibland, platta mitt hår m.m varje förmiddag, stackarn får jobba som personlig assistent även hemma. Vill med detta inlägg säga Tack min ängel för att du alltid ställer upp!!! ÄLSKAR DEJ GUMMAN! Här kommer en bild på oss två, är inte den nyaste men men..

Idag har jag syrran och Josse och Emi varit ute på stan och gjort den osäker. Blev kebabtallrik för hela slanten till lunch och sedan provning av skinjackor och väskor. Josse, finns jackan kvar på onsdag är det meningen att du ska ha den:P Var så mysigt så!Själv har jag köpt en ny väska, som inte är så stor och därmed inte så tung, den var även med axelband så att jag kan använda min friska hand mer. Vi får väl se om jag trivs med den. Ikväll blir det Let´s dance för hela slanten och en film. Filmen hette Blindness, en thriller. Lovar att informera om det är ett bra filmval eller inte i morgon dagens inlägg.

Ha en jätte mysig och bra fredag kväll!!!

Familjen Skoog

Bra jobbat familjen Skoog, jag och Ida har suttit och lyssnat på Radio Kristianstad nu sedan tolv. Måste säga att ni gjorde väldigt bra i från er idag i ert reportage. Jag och Ida letade fram Johans skiva direkt efter vid hade hört låten Moln, skitbra verkligen!! Den kommer att spelas hela helgen. Försökte hitta den på youtube så att alla ni läsare skulle lyssna på den och verkligen förstå hur bra den är. I allafall hittade en hemsida på nätet där ni kan lyssna på låtarna, sök på SVENSKA KEJSARE!!!! Tyvärr så splittrades tydligen bandet för något år sedan om jag har uppfattat det rätt, men deras låtar är ändå helt klart fortfarande värda att lyssna på.

Ni har verkligen en super fin anläggning och vi här i Karlshamn önskar er all lycka till med hela familjens alla projekt!

Bengt, du kommer fortsättningsvis bli kallad för Mr Wood när du kommer till Karlshamn!!!
Många kramar Tessan och Ida

Varför klagar jag ibland..

Igår var vi ju på ALS-galan, som fem tjejer hade ordnat som sitt projektarbete. Anledningen till denna gala var ju att en av tjejernas pappa hade gått bort i ALS i höstas. Galan var blandad av sorg, glädje, musik i variation. Många av oss som satt där tänkte nog vad fan har vi att klaga på?
Jag fick nästan dåligt samvete varför jag tycker livet är jobbigt och att man har känt sig allmänt drabbad. Jag har ju inte förlorat någon av dem jag tycker om, förutom Disa då som betydde väldigt mycket för mig, det är ju faktiskt så att ett djur kan stå närmare en än en släkting som aldrig bryr sig gör. Jag har inte heller fått något som leder till döden, vilket måste vara en otroligt jobbig känsla att veta om när man drabbas av ALS. Så sammanfattningen av galan kände jag enbart en oerhörd tacksamhet att jag har så många som bryr sig och ställer upp för mig hela tiden. Jag kände även att jag knappast har rätt att klaga, eftersom det är bara att anpassa sig till en ny vardag. Tyvärr är det ju lättare sagt en gjort, men jag ska som sagt inte klaga mer. Känns inte som man har rätt till.. Egentligen kan man inte tänka så som jag gör nu. Så brukar jag säga när kompisar och nära tänker så när de klagar till mig. Då säger de jag har ju bara ont i halsen, det är ju ingenting jämfört med dig. Brukar säga då att det är ju lika stort för dig som mitt problem om du inte har råkat ut för någon större händelse. Man jämför ju alltid med saker och ting som har hänt tidigare, det gör hjärnan automatiskt.

Tanken med detta inlägget är att man inte ska ta saker och ting för givet, man kanske inte har så lång tid kvar tillsammans eller samma förutsättningar. Därför gäller det att ta vara på dagen och leva den som den sista.

En bit av texten från Jonas Gardells -Aldrig ska jag sluta älska dig
(var med igår på galan)

Aldrig ska jag sluta älska dig.
Du är allt jag har och allt jag ber om.
Hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig.
Att du är där för mig som jag är här för dig.
Ge inte upp!

Vill ha tillbaks mitt gamla liv ibland..

Nu när jag skrev ett mail till en ny funnen vän som också är skadad kom jag att tänka på olika saker som jag saknar från mitt gamla liv. Vissa dagar accepterar man bara vardagen som den är och försöker se det positiva i det, men ibland bara känner man att man vill ha det liv man har förlorat.

Jag är trött på att det ska ta tjugo minuter att bara göra sig i ordningen innan man kan gå och lägga sig. Mina rutiner ser ut så här, först tar jag min astma medicin (två olika mediciner), borstar tänderna (vilket är ett helt företag att få på tandkrämen på tandborsten med en hand), tvättar av sminket, värmer min vetekudde (sover med den varje natt vid nacken), vissa veckor är det PEF mätning (astma grej där man blåser i ett typ av rör för att se om man är bra behandlad, då ska man komma ihåg det 2 x 2 ), toa besök, klä av sig (hjälp med strumpor och byxor) och sen krypa ner i sängen och försöka hitta ett bekvämt sätt att ligga med nacke/arm/axel.

Jag är trött på att inte kunna ta bilen eller cykeln själv för att ta mig en längre sträcka, det är frihet att kunna ta sig själv.

Jag är trött på att inte kunna plocka lösgodis själv utan behöver ha någon med mig som håller påsen eller skopan (har ju bara en användbar hand).

Jag är trött på att inte bara kunna ställa sig och baka eller laga den maten som man vill ha just när man vill ha den, inte behöva vänta på någon annan eller be dem att göra det.

Men men det är bara att inse att så är det just nu och kanske ändå vara med att göra de saker som man inte klarar av själv. Det kommer väl en dag då ,det helt plötsligt går att göra detta själv eller att man hittar något hjälpmedel som gör att det blir lättare.

ALS-gala

Ikväll är det ett gäng tjejer som anordnar en ALS-gala på Stadsteatern här i Karlshamn. Alla intäkter går till forskningen för att behandling och eventuellt bot mot ALS. De som ska uppträda på galan är Jonas Gardell, Nöjeskompaniet, dansare och en sångerska. Anledningen till att galan är tillägnad ALS forskning är att en av tjejerna som står bakom galan, hennes pappa gick bort i ALS innan jul. Det finns fortfarande biljetter kvar, de som är intresserade kan ringa till turistbyrån här i Karlshamn. Galan börjar halv sju och det är insläpp halv sex. Det är i allafall där jag ska tillbringa min kväll, kommer att bli jobbigt att sitta under två timmar, men det är helt klart värt det för en sån här grej. Moster Eva köpte iallafall fika med i biljetten när hon beställde dem, vilken tur att hon tänker på allt!

Blir nog ett inlägg till idag, men just nu har jag ett mail att besvara!

Semester i Sölvesborg

Nu var det nog många som trodde att jag inte skulle blogga idag, men ack vad ni bedrog er. Får ju inte avsluta min trend att åstadkomma ett inlägg varje dag. Anledningen till att jag bloggar så sent idag är på grund att jag har haft en liten kort semester hos mormor och morfar från igår till nu ikväll. Stannade i Sölvesborg efter badet igår kväll, var verkligen hur mysigt som helst igår. Kände att jag värmde upp mina stela muskler i nacke och allt, man känner sig så rörlig i vatten. Tack gänget för en jätte trevlig kväll, vi som återstod efter förkylningar och jobb. Det är inte lätt att å ihop alla alltid..

Jag och mormor myste med film igår kväll och satt och småpratade länge framför tv:n, så idag blev det en välförtjänt sovmorgon för oss två. Morfar var uppe redan vid sex som vanligt och satt på motionscykeln när vi kom ner för dagens övningar. På förmiddagen blev det en lång runda om valje för oss tre, är så skönt och rofyllt att gå i skogen. Solen var uppe men det blåste världens storm ute. Efter det blev det middag, sen skulle mormor på möte och jag och morfar traskade ner till apoteket. Efter det tog min helt underbara morfar upp en solstol till mig på deras altan i solen där och bäddade ner mig med filt och kudde. Dags för en liten vilopaus och morfar spelade selma framför datorn. Eftermiddagen bestod även av att vi myste vi en film och åt glass. Innan jag åkte hem blev det pannkakor, mmm super gott... Ni är världens bästa mormor och morfar och jag älskar er så mycket!!!!

Love!

Bada i varmvattenbassängen ikväll!

Måste säga att ibland måste man ju våga prova saker ting, jag menar vad kan egentligen hända..Jo antingen lyckas man eller så får man helt enkelt inse att det här klarar inte jag. Igår köpte vi ju tyg till att göra en kappa till badrumsfönstret, imorse låg det på bänken när jag skulle äta frukost. Fick för mig att jag kanske skulle ta det som projekt istället för syrran. Jag menar det är ju bara att sy fyra raksömmar, har svårt att nåla så därför strök jag kanterna platta och sydde med raksömn vid kanten. Att sy på maskinen krävs ju bara en hand och en fot, tog ca 2 h och en tröttsam nacke sen, men måste säga att jag är verkligen stolt över mig själv att jag kunde slutföra projektet. Känner sig mycket mer uppskattad då och behövd!!!
Ikväll blir det bad med några vänner i Valjeviken i Sölvesborg, dår har de bubbelpool och varmvattenbassäng, känner att det ska bli så skönt. Behöver verkligen värme för det är både smärtstillande och avkopplande för mig! Nu ska jag se till att få mat i mig och vila en stund innan jag blir hämtad!

Ha en mysig kväll!
PS: tusen tack för alla tips om kudde/madrass m.m, det är så roligt när jag får lite kommentarer och feedback. Lovar att kolla alla alternativen!

Ikea tripp!

Idag höll jag nästan på att glömma att jag skulle blogga, men jag kan ju inte svika mina kära läsare. Blev en lång sovmorgon idag, var så skönt. Man behöver verkligen det ibland. Försöker dock prova in en kudde som ska vara bra till nacken när man sover, har först testat med min vanliga och nu med en särskild nackkudde men det är ingen som är riktigt bra. Vaknar alltid på morgonen med mer ont..någon som har något tips på bra kudde? I alla fall vid lunch så var min syster allmänt uttråkad och fick för sig att hon ville ändra om på vår toalett. Från att ha suttit i soffan i lugn och ro skulle helt plötsligt mamma och Ida till Ikea Självklart även om man var trött ville man inte vara den som sitter hemma när alla skulle iväg. Tog min mikropauser på tygavdelningen, mattavdelningen och badrumsavdelning, medan de andra bestämde vad de skulle bli för färg. Den turkosa färgen var dock jag med och valde, gillar turkos. Sedan blev det kvällsmat och det självklara valet var naturligtvis kotlettrad med bernaisesås och pommes. Det är min och min extra lilasysters självklara Ikea mat, lika självklart som alla väljer köttbullar. Nu har vi ändrat om här hemma och nu ska bara Ida sy de nya gardinerna till toan, hmm Ida upp till bevis. För alla som är intresserade lovar jag att fortsätta rapportera om Idas gardiner...Är man den som väljer tyg är det ju den som ska se till att utveckling sker från material till färdig produkt. Hade i alla fall en jätte trevig eftermiddag!!!! Snart dax för mig att gå och sova, går och lägger mig samtidigt som alla barnen men ibland behöver man verkligen det!

Sov gott mina vänner!

Spikmatta!!

Idag har jag och mamma varit på hälsomässa i Olofström. Vi fick för oss att vi skulle köra en sväng och göra den "stora" staden osäker. Mamma hittade en kjol och en tröja, som var väldigt snyggt på henne. Efter det åkte vi till Holjeskolan där den här mässan var, där fanns allt från massage till aloe vera produkter. Det slutade med att jag hamnade hos en massör som jobbade efter någon viss teknik där man inte tryckte så hårt utan mest jobbade i huden. Hon frågade om jag ville prova, vilket jag själv var lite skum på imed att man är rädd för att skadan ska förvärras. Men i alla fall lovade hon att ta det lugnt, så jag gick med på det. Gick faktiskt jätte bra, hon kände att vissa av musklerna var väldigt spända ända ner i ländryggen. Var skönt efteråt, slappnade liksom av. Hon var från Karlshamn så vi får se om jag ska fortsätta hos henne, ska börja på rehab först tänkte jag. Den här massören sålde även spikmattor, vilket mamma har fått för sig att den kanske kunde hjälpa mig och pappa som har ont i höft och så. Jag är VÄLDIGT skeptisk till detta, tycker bara detta är någon form av självplågande beteende. Men men får väl ta och lägga mig på spikarna, men jag ska i allafall ha kläder på mig annars överlever man inte detta. Ni får väl se om det bli ett inlägg imorgon om inte spikarna har tagit kål på mig, *ler*.

Tack å hej!

Shopping!

Ibland behöver man bara göra saker och ting för att glömma sina vardag och sväva bort. En av de här sakerna för mig kan vara tex att ut och gå, ta en fika eller att shoppa. Efter en dålig dag igår så stod en shoppingtur på schemat med en underbar vän. Blev lite av varje, hittade en bikini som jag har letat efter, två tröjor och ett par sockar mot skoskav. Kanske behövde jag inte alla sakerna pga av att jag inte har någon inkomst just nu, men på något sätt tror jag att jag behövde det psykiskt. Hade super trevligt, kände mig helt normal. Förutom i provrummet då, när Anna fick komma till undsättning och hjälpa mig ibland. Tycker nästan synd om de som är med mig ibland, de får fungera som en personlig assistent som jobbar helt gratis. Sen när jag kom hem hade jag fått ett nytt brev från försäkringskassan som en gång för alla sa att mitt fall om att få sjukpenning var avslutat och att utbetalningen från dem varje månad blev 0 kr. Har ju vetat om det ett tag nu, men det känns ändå lite hårt när man får det på papper. Ska skicka upp brevet till min advokat, så får vi väl se om han kan göra något. Slut med tråkigheter för idag, ikväll blir det soffan och Let´s dance. Orkar inte mer efter en rejäl runda på stan.
Tack gumman min för en helt underbar dag!

Ha en trevlig fredag kväll! Kramar

Svart eller vit!

Varför är allt svar och vitt. Tycker att jag redan har fyllt min kvot med negativa saker som händer och istället att det bara händer positiva som leder till utveckling. Idag stod ett besök hos astmasköterskan på schemat, för ni som inte vet det så fick jag astma för tre år sedan efter en dubbelsidig lunginflammation. Har sedan dess dagligen medicinering för att kunna andas bra och inte känna mig tätt i bröstet. De som kan det här jämför att det är som att andas i ett sugrör när man får svårare att andas. Regelbundet går jag på tester och sköterskan som jag går hos är verkligen jätte bra. Idag var det dags för ny kontroll och jag fick göra det vanliga lungfunktions testet. Bytte medicin i januari för att den skulle vara enklare och bättre att använda. Detta visade sig idag inte var något lysande val, mina värden var verkligen inte bra. Har känt mig väldigt trött på sistone, så det är väl pga att mina lungor inte får i sig tillräckligt med luft. Ska få en ny medicin nu som är starkare och sen blir det ny kontroll innan sommaren, då vi ska försöka sänka igen. Sommaren mår jag ju som bäst, rent astma mässigt. Ingen kyla, ingen dimma, inga som röker precis jämte en, inte så mycket parfymer. Jaja, kommer över detta med., bara så tråkigt att allt ska vara så motigt.

En positiv nyhet är att min advokat ringde idag och hade varit i kontakt med både mitt försäkringsbolag och arbetsförmedlingen. Det verkar som de tar på sig mitt fall och att försäkringsbolaget betalar. Inte riktigt klart ännu tydligen för att försäkringsbolaget ska skicka en ny fullmakt att jag tillåter att min advokat talar för mig gentemot dem. Skönt att slippa alla samtal och alla papper, helt underbart. Han hade fixat allt!!

Så ligger det till idag i alla fall, både upp och ner!!
Kram

Kändischock!

Igår var syrran, Maja O och jag och åt lunch på Briggen. Vi satt där och snackade och njöt av våra baguetter när helt plötsligt en man med solglasögon och krulligt svart hår stannade upp vid vårt bord och kikade runt. Till vår förvåning var det Magnus Uggla som hade hittat till Karlshamn. Fattade ingenting, vad gjorde han i lilla Karshamn? Fick veta sedan att han tydligen letar talanger till någon show han ska göra. Hmm, där ser man vad som kan hända när man trodde att man hade en dålig dag. Tänk vad livet är fullt med överraskningar Vill dock påpeka att jag inte är något direkt fan av Uggla, men han är ju en klenod nästan och många av hans låtar är ju klassiker.

Måste berätta en annan sak som förgyllde min dag igår. När jag och syrran hade parkerat i hamnen för att luncha kom jag på att jag hade en present att hämta från Malin och Ronald hos hennes föräldrar. Gick in i deras affär och småpratade lite med hennes pappa som gav mig ett fint inslaget paket. Maja och ida var lika nyfikna som jag, så jag fick ju öppna det redan när vi åt lunch. I paketet låg ett par super fina öronhängen från Pilgrim, blev verkligen jätte glad för dem. Ni känner mig för väl, ni vet min stil: enkelt och stilrent. SNYGGT!
Har äntligen hittat en bikini med som jag kan ha nu. Har bara en vanlig med axelband och två med knyt vid nacken. Kan inte ha dem för det tynger för mycket på min nacke, så nu har jag beställt en bandeu bikini, utan band. Tror att detta blir mycket bra, tråkigt bara att behöva vänta till vecka 14 innan jag får dem. Vill ha dem nu.. Jaja, att behöva vänta på saker och ting är ju inte min bästa sida!

Ta hand om er!
Många kramar.

Trött på sin situation..

Ibland blir man bara trött på allt. Vaknade i morse och tänkte precis som man gör varje morgonen, känns det annorlunda idag. Inte stel i nacken, en hand som fungerar? Men det blir samma svar och känsla av en viss besvikelse infinner sig. Man hoppas varje dag att ens situation ska förändras att allt ska börja gå framåt. Menar inte att jag är missnöjd med allt, har en underbar familj och väldigt många som månar om mig och som verkligen är ett super stöd. Trots detta ibland så känns livet jobbigt och som en stor motgång, känner så vissa dagar. Vet att jag rycker upp mig snart igen, men ibland bara känns livet så hårt. Varför ska jag gå igenom detta? Vad har jag gjort? Hmm, ibland funderar man för mycket. Vill börja på rehab nu, vill göra något för att bli bättre, vill ha en prognos på något sätt hur länge det ska vara så här. Livet är inte rättvist ibland... Ida är ledig idag, får se vad hon ska göra.. Hoppas det blir lite sol idag, man behöver verkligen ljuset nu när vädret är så tråkigt. Tror att alla behöver det! Tänk om det hade varit sommar och man bara hade kunnat gå ut och lägga sig i solen och bara slappa. Funderar på att prova någon alternativ behandling, men ska nog vänta till jag har hört vad de säger på rehab. Var iväg igår kväll och blir därmed alltid trött dagen efter, kanske det är det man egentligen är trött på. Att man alltid ska bli straffad för att man gör något kul, så fungerar det inte för så många andra. En jämförelse är när man går ut en lördag kväll och är bakfull dagen efter, ja de flesta vet ju hur det känns. Så fungerar det när jag är iväg en kväll eller träffa någon på dagen, men vill att ni ska veta att det är helt klart värt det!

Vill tacka för en jätte trevlig kväll igår hos Anna, med Josse, Emi och Maja. Det blev hemlagad pizza till huvudrätt och en delikat fruktsallad till efterrätt! Tusen tack för en jätte mysig kväll! Bildbevis kommer i ett senare inlägg!!

Gran canaria!

Idag orkar jag verkligen inte skriva, plåsterbyte idag så det får enbart bli bilder. Här kommer minnen från en av de bästa veckorna på länge: Grottorna på gran canaria!

Puerto rico

Jag och mormor!



Jag och mamma!

Trött efter simtur!

En vanlig syn...trötter!

Ligist katt!

Min lilla ligist till katt är helt vild idag, mamma försöker jobba lite i köket och Nelly far runt som ett yr väder på köksbänk, bord och stolar. Särskilt på alla ställen som hon vet att hon inte får vara. Undrar om det alltid ska vara så eller om det är som hon fortfarande är kattunge, hon är ju faktiskt bara sju månader. Veterinären sa att hon skulle bli lugnare efter kastrering, men jag vet inte känns som det har blivit värre. Mamma köpte 10 studsbollar till henne förra veckan, men hur många finns kvar nu jo typ 4. Hmm, måste försöka hitta hennes gömställe..får bli detektiv i veckan.. Trots detta älskar jag henne så mycket, det är ju min katt och därmed min lilla "bebis". Skämmer nog bort henne lite för mycket, men men hon ställer alltid upp och lyssnar på mig när jag behöver det eller bara myser när man är ledsen. Måste säga att det är min bästa investering i livet hittills och jag behöver verkligen henne nu! Var faktiskt nyss ute med henne i selen och gick i trädgården, men det var inte så populärt pga regnet. Nu har hon lagt sig till rätta i sängen.

Ikväll börjar ett program som både jag och syrran har sett framemot, heter Wipeout på kanal 5. Tror att det handlar om massa kändisar som ska klara sig igenom en hinderbana. Hmmm, verkar vara lättsamt sådär på kvälls kvisten. Då orkar inte hjärnan fokusera på något mer avancerat, i allafall inte min. Idag har mamma och jag varit duktiga och varit ute och gått en lång runda, inte så skönt väder men det är skönt när man kommer hem och kan lägga sig i soffan igen. Nu tror jag att det blir en film i eftermiddag. Vill rekommendera en film som heter Patrik 1,5 år, som jag så igår. Svensk film, drama/komedi mest drama. Klart sevärd och tänkvärd. Ha en mysig eftermiddag!

Trött............

Idag har all energi och kraft bara sagt "poff", min kropp är helt slut. Det är priset man får betala för att man hade en bra/rolig/underbar dag igår. Kände mig så pigg och fräsch efter att jag hade färgat håret, hoppas att detta är en början till en ny tid där allt bara går framåt. Sen efter det igår var det bara hem och byta om och sen iväg igen. Jag och Ida vill tacka våra middags värdar igår för en super trevlig kväll! Vill även meddela att vi planerar att köpa singstar och därmed slå er nästa gång vi ses i kamp. Så efter en sammanfattning om gårdagen förstår ni kanske att jag är trött idag. Dagen har endast bestått av en fika på stan med Malin, Ronald och Rosa, vilket som vanligt i det här sällskapet självklart va helt underbart!! Nu har jag dock avancerat till soffan med två filmer, lite godis och värmekudde till min lilla nacke.

Nu orkar jag inte mer..
Ses i morgon!
Puss

En helt "normal" dag!

Idag har det verkligen känts som om jag har levt som en helt vanlig 23 årig, med viss modifikation. Morgonen började med frukost med mamma och syrran, sen släppte mamma av mig hos min kära kusin på vägen till jobbet. För idag stod nämligen färgning av mitt hår på schemat, fick det när jag fyllde år av henne. Kusin Elin läser sista terminen på frisör linjen i Karlskrona och hon är super duktig på att färga och att klippa. (Gör lite reklam nu, men om ni vill klippa/färga hos henne de två närmsta veckorna antingen på torsdagar eller fredag på salong är ni välkomna!!) Hade bestämt mig för att fräscha upp mig lite, man behöver verkligen det ibland. Först när jag satt med slinghätta och färg i håret kom vi på att det kanske inte var så lätt för mig att tvätta av färgen. Har svårt att böja mig både fram och bak, jag kunde inte heller ställa mig helt i duschen eftersom vi naturligtvis inte hade kommit på att jag skulle ta av mig tröjan och byxorna innan. Det resulterade i att jag fick stå på alla fyra och hon fick lägga både handduk och gladpack för att jag skulle bli så lite våt som möjligt. Men av kom färgen iallafall och resultatet blev jätte bra! Tycker jag i allafall... Har precis gjort mig iordnng, för ikväll har jag och syrran blivit bjudna på middag hos några vänner i Kristianstad, ska bli mycket trevligt. Har dock blivit en hektisk dag, så resten av helgen blir bara att ta det riktigt lugnt!

Lite bildbevis!!

Tack alla för att ni följer mig och ger mig stöd!

Rehablista

Fick rådet att skriva en lista på symtom och saker jag inte kan till mitt besök på rehab! Här kommer lite av det jag kommer på för stunden:

Symtom sedan olyckan:

Värk nacke/skuldror/axel.
Svårt att hålla upp nacken efter stund om jag sitter en stund eller är ute och går.
Känselbortfall i en bit av underkäken på höger sidan.
Huvudvärk (halvsidig eller migrän liknande)
Svårt att koncentrera mig ibland
En höger hand som inte fungerar.

Många frågar ofta vad i handen/armen som inte fungerar. Så här ligger det till, jag kan inte styra mina fingrar (de är i samma grep hela tiden), jag har ingen känsel i min arm (vilket betyder att jag varken känner värme/kyla, när någon tar på den osv) och slutligen fungerar mina reflexer dåligt i den armen ( tex när jag trillade förra veckan fattade inte armen att den ska ta emot).

Saker jag inte kan göra:

Öppna burkar eller förpackningar som kräver två händer (vilket de flesta gör).
Dela min mat (kan bara hålla i gaffeln med vänster handen).
Köra bil (kan inte växla eller titta tillräckligt mycket åt höger).
Ta av mina byxor om jag har jeans, kan inte heller ta på och av mina strumpor
Har svårt att laga mat, då man ska stå framåt lutad en längre stund.
Kan inte cykla (kräver två händer).
Kan inte tända en tändsticka (kräver två händer).
Har svårt för att skriva, eftersom min vänster hand inte är van vid det.
Jag kunde inte ta på mig skorna själv innan pga att jag inte kunde snöra, men nu har jag köpt skor med ögla istället så nu klarar jag det helt själv.
Kunde inte simma innan för jag tippade över mot höger sidan pga att jag inte kunde röra armen men nu har jag löst detta med en sån barn flytpuff på min högra arm, så nu funkar det.

Tanken med att jag skriver denna lista offentligt är för att ni som är runt omkring mig varje dag kanske har något att tillägga som jag har glömt. Ni andra och även de runt omkring mig kanske kan komma på lösningar till mina problem och därmed underlätta min vardag. När man blir skadad blir man rätt kreativ och försäker hitta lösningar för att allt ska bli som vanligt igen.
Tack för att ni finns!

Sjuksköterske examen, en av de bästa dagarna på länge!

Här kommer ett litet bild reportage från examen!

Avslutningsmiddag innan kyrkan!

Gänget som har hållt ihop i tre år(malin saknas).

Jag tar emot min brosch och examensbevis.

Väntans tider....

Malin och Henrik!

Tusen tack för tre goa år!!!

Champion i tennis!

Måste bara säga att det verkligen var en super trevlig kväll igår. Tack Josse för allt gott tilltugg du hade ordnat, var riktigt gott. Vill även tillägga att genom att slå två pingis spelande grabbar i Wii tennis förgyllde kvällen ännu mer, * ler*. En del var ju riktigt kaxiga till en början men jag tycker att det tystnade rätt snabbt! Ni kan ju glädja er med att ni påskyndade min egen rehab, genom att vara överlycklig en hel kväll. Som jag skrev i tidigare inlägg så får man ju hela tiden prioritera saker man vill göra för att orka. Detta var helt klart värt, dagens trötthet och huvudvärk. Tack vänner!!

Idag har det blivit en lugn dag som sagt, var tvungen att ut och gå en sväng eftersom det var så fint väder. Har även simmat några längder i eftermiddag, eftersom det var den dagliga onsdags tränigen. Är jobbigt när man gör det, men jag hoppas att det ska leda till att några muskler stärks. Tror att det är bra ialla fall för resten av kroppen! Det är bara så synd att det är så kallt på Vägga, Valjeviken i Sölvesborg har mycket varmare vatten. Måste lägga in en ny bild på Nelly, det är ju längesen nu!! Tänkte att jag skulle lägga in något bild inlägg bara någon dag med, men har inte kommit på vilka bilder ännu. Fortsättning följer!!

Det har blivit en stor tjej!

Varför är livet så hårt?

I morse/förmiddag när jag läste tidningen och åt frukost fick jag ett samtal från en enhetschef i Sölvesborg som ville ge mig jobb i sommar. Slängde in tre ansökningar nu i februari för att jag hoppas att jag kan jobba lite i sommar, men trodde inte att de skulle ringa så snabbt. Förklarade min situation för henne och sa att jag måste höra vad rehab bedömmer läkning och så, känns inte rätt att ta jobbet utan hon vet om min situation. Inte snällt att låta henne stå utan folk i juni om inte jag kan jobba. Ville så gärna säga ja, vill använda det jag har lärt mig. Det är väldigt hårt att se alla sina klasskamrater få jobb och utvecklas, man vill ju vara en av dem. Jag hoppas att rehab säger att armen ska bli bättre, för chefen var så snäll att hon skulle ligga lågt till första veckan i april för att jag skulle få en chans att höra av mig. Hon erbjöd även att jag kunde jobba lite mindre om jag ville och behövde det, vill vill vill... Varför kan inte det ske ett mirakel hos mig? Jaja, bara att vänta.. nästa steg är ju rehab...

LOVE...

Advokat!

Är fortfarande trött efter helgens bravader.. men är i alla fall något piggare ikväll. Ni som följer mig varje dag har ju sett att jag har skrivit att jag har hållt på med mycket samtal och så.. För ni som inte vet hur mycket saker som en olycka drar med sig ska jag berätta det.Varje vecka dyker det upp något brev i brevlådan om intyg du ska skicka in eller avslag eller liknande från försäkringskassa/försäkringsbolag/arbetsförmedling/vården. Allt består av en ända väntan, du väntar på att få hjälp med att bli bättre, samtidigt som du kämpar mot en tung byråkrati och en värld. Den nya världen består av ord och termer som du inte begriper dig på, rättigheter som man inte vet finns, försäkringar som försöker hitta kryphål för att slippa betala ut så mycket som möjligt. Detta är något som tar oerhört mycket energi och kraft som gör att kroppen aldrig får någon riktig chans att återhämta sig. Fick veta i ett samtal som jag hade förra veckan att jag har möjlighet att få ett ombud/advokat genom försäkringsbolaget. Har idag ägnat hela förmiddagen åt samtal och att skriva ett mail om min olycka och faxa upp papper till en advokat i Stockholm som jag hoppas kan ta över allt detta pappersarbete och samtal med försäkringsbolag/försäkringskassa. Det hade gett mig mer ro att bara få ägna mig åt mig själv. Nu håller vi bara tummarna för att mitt försäkringsbolag är så snälla och godkänner detta!!

Egentligen kände jag att jag inte orkade blogga idag, men sen kände jag att det är viktigt att ni vet vad som händer mig för att kunna förstå mig bättre!
Vill även tacka för era kommentarer, uppskattar verkligen ert stöd!!

Tusen tack!

orkar inte..

Trött trött trött... Det är det här som skiljer min kropp från er. Har i helgen haft jättekul, i lördags var det full fart med släkten och idag har vi firat farmor. Har verkligen haft en super helg! Baksidan av detta är dock att jag blir så trött att jag knappt orkar engagera mig i nått. Orkar inte tänka, orkar inte röra mig, orkar i planera, orkar inte prata... Hjärnan vill, men inte kroppen. Många kan nog inte förstå hur det känns...
Nää, nu ska jag bädda ner mig i soffan och ligga där tills jag ska gå och lägga mig. I morgon blir det med att ta det jätte lugnt för att vila upp mig inför Wii turnering hos Josse på tisdag!!! Ska slå alla i tennis, hahahaha..

Sov gott!