Lärare i enhandsteknik!

Det har snart gått ett år sedan jag blev skadad, vilket innebär att jag bland annat har levt med en hand ett tag nu. I början var det enbart frustrerande att inte kunna hjälpa till med den andra handen, vilket du omedvetet gör som komplement till den dominerande handen. Bara en sådan sak som att få på tandkrämen på tandborsten varje kväll var en utdragen och känslofylld kamp. Precis när man hade fått tandborsten att ligga på plats och stod redo att bombadera den med tandkräm vände den sig lagom åt sidan och fick återigen börja om med samma förberedelser. Efter att ha gjort samma procedur 5 gånger slutade kvällen med att man stod och småmuttrade mot tandborsten och skällde ut den precis som den var ett levande ting.. Nu har jag äntligen hittat små knep till olika saker och frustrationen över att bara ha en hand har lagt sig allt eftersom.

Till min systers och mammas stora förtvivlan skadade pappa sin höger hand på jobbet förra veckan och går nu med armen ingipsad som en mumie. Så deras semester går åt att vara personlig assistent för oss båda, vilket inte var riktigt det som de hade tänkt sig. Den stora fördelen pappa har var att han kunde få givna tips hur man skulle göra i olika situationer direkt. Till exempel använda huvudet mot toarullen när du ska dra av toapapper.. Jag säger bara det att somliga har det bra! Kanska ska börja köra lite kurser i enarmsteknik, ler! Skämt och sidor men ibland är det kanske inte helt fel att få perspektiv på saker och ting!