Vilken dag!

Har precis satt mig i soffan nu, är helt färdig. Blir en tuff vecka de här..
I morse klockan tio i nio klev jag för första gången in på specialistrehab, en mycket trevligt väntrum om jag får säga det själv. Inte så stelt och fyllt med färg på väggar och möbler, gjorde faktiskt att man kopplade av lite. Var så nervös när jag satte mig i stolen och skulle vänta på läkaren. Helt plötsligt kom det två personer som hälsade mig välkommen och sa att jag kunde följa med in. Den ena var sjuksköterska och den andra var läkare, dock hängde jag inte riktigt med på vilken som var vilken. Fick först berätta om olyckan, vilken vård jag har fått, familj och de runt omkring mig, sjukdomar i släkten, tidigare sjukdomshistoria, vilken inställning jag hade till att börja jobba sen, hur min vecka så ut, besvär, smärta m.m. Sedan undersökte läkaren mig och konstaterade hur utbrett smärtområde man hade, vilket som var muskelskada/nervskada osv. Hon trodde att problemet med armen satt i själva nervsystemet, att inte synapsen funkade mellan de nerver som styr min höger hand (betyder att det ämne som gör att impulsen tex att du ska röra på fingrarna inte kan skickas vidare). Hon föreslog att jag skulle börja ta epilepsimedicin istället för att den kunde tillsammans med annan behandling leda till att jag fick bättre funktion igen. Hon har även skickat en remiss till Karlskrona för EMG test. Då testas muskler och nerver i armen genom att man sticker in en nål i en muskel för att mäta aktiviteten där. Sedan gick dem igenom alla formulär som jag skickat in osv. Måste erkänna att jag sitter här och gråter när jag skriver detta, är helt slut i huvudet och kroppen och så lycklig att någon vill äntligen hjälpa mig och visar respekt för min situation. Kändes som man vände ut och in på sig själv idag, de fick verkligen se hur jobbigt det är att ta på och av mig med mera. Nu får vi se vad de andra säger i morgon.

Det tråkigaste och hårdaste idag var nog att jag blev erbjuden två sommarjobb till, vilket jag fick tacka nej till och förklara min situation. Fy fan vad livet känns hårt då... Men nu är det bara att inse läget att man måste tänka på sig själv i första hand och skita i att vara som alla andra. Det roliga idag är att jag och Rosa har varit i Karlskrona och shoppat lite. Det är ju delvis därför man är trött men det var helt klart värt det. Tack för en super trevlig dag, lovar att lägga ut lite bilder snart. Måste säga att vi åkte ett riktigt vrålåk fram och tillbaka. Det var annat än Stefans skrothög som vi skulle åkt med först..

Tack och hej!