Polisen ett avslutat kapitel!

Äntligen är kapitlet med polisen avslutat, förhoppningsvis i alla fall. Brevet till länspolismästaren gjorde susen! Det tog inte många dagar efter det som jag blev uppringd av en polisman från Karlskrona som bad så hemskt mycket om ursäkt att de hade hanterat ärendet så illa. Helt plötsligt skulle omedelbart en rapport på olyckan fixas och hur skadad jag var skrivas in i registret så att det skulle finnas synligt att något hade hänt. Jag fick även beskriva hur de andra polismännen som hade begått tjänstefel såg ut, för att han ville prata med dem om hur illa de hade betett sig. Han undrade också hur vi skulle gå vidare, men efter att ha diskuterat möjligheterna och svårigheterna att förhöra henne bestämde jag mig för att jag var nöjd med att bara en anmälan var gjord och ursäkten från dem. Tänk att det krävdes två besök på polisstationen, två brev till polisen och två samtal för att få göra en anmälan på trafikolycka!!!

Slutkontentan av detta är att man tydligen måste ha kontakter eller råka stötta på rätt folk för att allt ska gå rätt till! Man kan nog inte ta det förgivet att en myndighet självfallet hanterar saker och ting rätt som man gjorde innan man visste bättre...