Idag har jag varit och tränat i bassängen på morgonen och sen var det ett besök hos kuratorn. Vi har ju börjat med KBT eller rättare sagt börjat skriva upp problem områden och efter det formulera mål av dem. Sedan skulle man betyg sätta på en tio gradig skala var man var nu i de olika målen och var man ville nå för poäng på skalan. En annan sak som vi diskuterade var att acceptera sin situation, vi hade ju den diskussionen i smärt gruppen igår. Ända sedan olyckan har jag känt mig arg över varför just jag skulle drabbas, varför jag ska ha ont hela tiden, varför jag skulle förlora så mycket.. När vi började på rehab sa de att man var tvungen att acceptera sin situation för att rehabiliteringen skulle bli så bra som möjligt . Blev ännu argare när jag hörde detta, tänkte hur fan kan man acceptera att man har en nacke som förstör ens liv eller en arm som inte fungerar eller att man oftast känner sig totalt utmattad. För två veckor sen började jag förstå vad de menade, de menar att man ska accepterar sin situation som den är nu och landa i den för att kunna kämpa för att få ett så bra liv som möjligt efter rätt förutsättningar. Man ska inte acceptera att det alltid ska vara som det är just nu. Nu äntligen känner jag att har landat någorlunda i det livet som jag lever nu och att jag arbetar med mina övningar utan att bli irriterad över varför det inte är så självklart lätt som jag tyckte innan. Visst har man sina dagar då man får återfall, men det är visst lugn som har infunnit sig i min kropp. Just nu accepterar jag att jag är annorlunda! Nu jobbar vi som ett team för att göra det bästa av situationen!!!!
Ha en slapp fredag kväll mina vänner!
Skön att höra att du kommit dit,det blir lättare när man acepterat sin situation.Men återfallen kommer att komma då man tappar sugen o blir arg o ledsen,men det kommer fömodligen att bli längre o längre mellan "anfallen"vilket gör att man mår bättre.Kram o ha det så bra det går.A
SvaraRaderaSkönt att höra gumman att du känner så, allt blir nog mycket lättare när man accepterar sin situation som den är just nu, sen är det bara att arbeta framåt! Älskar dig så mycket och finns här för dig dag som natt! Puss
SvaraRaderaHej A! Tusen tack för ditt stöd! Det har varit en lång väg för att slippa vara arg för att man har blivit drabbad av något som har total förändrat sin vardag, men jag måste säga i efterhand att nu är det ett visst lugn som har kommit över en. Kanske är det att man har accepterat saker och ting eller är det att sommaren är i antågande! Tog det lång tid för dej att acceptera att din vardag hade förändrats? Ska du ha semester snart? En stor sommar kram
SvaraRadera